Miljö

Igelkott och Östersjötumlare är två av nytillskotten på listan som ingen art vill hamna på – rödlistan. Så går det för de svenska däggdjuren.

Människan är inget undantag, även hos andra däggdjursarter blir honorna avsevärt äldre än hannarna.

Skräp, bajs, kväve och fosfor – innan vårt avloppsvatten släpps ut i naturen måste det renas. Forskning & Framsteg visar steg för steg hur reningen går till.

Satellitdata visar att halterna av farliga kväveföreningar i luften sjunker i Europas tätbefolkade områden. Det beror framförallt på att biltrafiken minskar när befolkningen sätts i karantän till följd av coronaviruset.

Jorden snurrar allt långsammare. Det visar en studie av ”årsringar” i 70 miljoner år gamla musselskal. 

Att förbjuda freoner ansågs omöjligt när en miljöminister först föreslog det 1988. I boken Miljöframgångar påminner Mats Engström om hur det möjligas gränser snabbt kan förflyttas.

Om vi ska klara att hålla klimatförändringarna i schack måste utsläppen av växthusgaser halveras under perioden 2010–2030. Nu startar alltså andra halvlek och en ny summering visar att ansträngningarna måste fyrdubblas om målet ska nås.

Potentialen att minska utsläppen från svenskarnas flygresor är stor. Många av resenärerna kan tänka sig att välja närmare destinationer och andra transportslag. Det visar en studie från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

Trots att de flesta omöjligen kan bete sig mer miljövänligt än de flesta, tror en majoritet att de gör just det. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

Att använda verktyg har länge setts som unikt för människor och apor, men fler och fler djur sällar sig till verktygsanvändarna. Elefanter och kråkfåglar är välkända exempel, och nu visar brittiska forskare att lunnefåglar kan plocka upp en pinne att klia sig med.

Giftiga algblomningar och gnistrande mareld beror till stor del på att växtplankton skräms av kemiska signaler från sin främsta fiende – hoppkräftorna. Det visar världsunik svensk forskning.