Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Värmerekord i världshaven – och uppvärmingen accelererar

Världens hav nådde ett nytt värmerekord 2019 och uppvärmningen accelererar. Höjningen av medeltemperaturen motsvarar energin i 3,6 miljarder Hiroshimabomber sedan medelvärdet som rådde 1981–2010, enligt forskarna bakom en ny studie.

Publicerad

Konsevenserna av havsuppvärmningen är många men vi kan fortfarande göra något åt förändringarna, betonar en av forskarna bakom studien. Till exempel genom att använda energi klokare och bredda våra energikällor. 
Bild: Jiang Zhu

När vi pratar om global uppvärmning menar vi oftast att temperaturen  ökar på land och i atmosfären. Men mer än 90 procent av uppvärmningen sedan 1970 har ägt rum i havet, och därför är havstemperaturen den säkraste mätaren av klimatkrisen globalt. Det säger kinesiska och amerikanska forskare bakom en stor forskningsstudie med data från hela världen. De senaste tio åren har varit de varmaste som uppmätts i världshaven, och 2019 är det varmaste året.

Motsvarar 3,6 miljarder Hiroshima-bomber

Men havens storlek gör att förändringen kan verka långsam. Förra årets medeltemperatur låg 0,075 grader över medelvärdet som rådde 1981–2010. Det låter kanske inte så dramatiskt, men för att nå den temperaturökningen behövde haven ta upp 228 000 triljoner, 228 000 000 000 000 000 000 000, joule. För att göra siffran aningen mer greppbar motsvarar det energin i 3,6 miljarder atombomber likt den som släpptes i Hiroshima, enligt professor Lijing Cheng vid institutet för atmosfärisk fysik (IAP) i Beijing. En annan jämförelse är att den extra värme som hela tiden tillförs haven motsvarar att varje person på jorden skulle köra 100 mikrovågsugnar dygnet runt.

Påverkar de globala vädersystemen

Konsekvenserna av uppvärmningen stannar förstås inte i haven. Som exempel på vad varmare hav leder till nämner forskarna stigande havsnivåer, skadat marint liv och därmed mindre fångster av fisk. Dessutom påverkar varmare hav de globala vädersystemen och ökar risken för både översvämning, torka och bränder.

Samtidigt med denna studien publicerade brittiska forskare en studie i tidskriften Nature food som konkretiserar en av effekterna av stigande havstemperaturer. Forskarna skriver att den yta som går att använda för jordbruk skulle minska från 32 till 7 procent i Storbritannien om den atlantiska cirkulationen, där golfströmmen är en viktig del, skulle kollapsa.

Inte för sent att motverka havsuppvärmingen

Förändringarna är reella och katastrofala men vi kan fortfarande göra något åt dem, betonar John Abraham, professor vid St. Thomas universitetet i Minnesota, som är medförfattare till studien om varmare hav. Som exempel nämner han att vi kan använda energi klokare och bredda våra energikällor. 

Argo floats – kringdrivande havstermometrar

En stor del av studiens temperaturmätningar kommer från 3800 ”Argo floats”, en flotta av mätinstrument som har sjösatts av forskningsprogrammet Argo i alla världens hav. De är meterlånga cylindrar som hela tiden förändrar sin densitet och därmed rör sig från 0 till 2000 meters djup. När de kommer upp till ytan skickar de uppgifter om bland annat temperatur och havsströmmar till satelliter.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor