Förlust och skada i fokus när COP27 avslutas

Slutförhandlingar pågår på klimatmötet COP27 i Egypten. En central fråga handlar om rika länders ansvar att betala för de skador som klimatförändringarna orsakar i fattigare länder.

Publicerad

Hur rika länder ska kompensera fattiga länder för skador orsakade av klimatförändringarna är en het fråga på COP27 i Egypten.
Bild: Getty Images

En som noga följer förhandlingarna på COP27 är Emily Boyd, professor inom hållbarhetsstudier vid Lunds universitet, som forskar om ”förlust och skada”.

– Det har varit en kontroversiell fråga ändå sedan den kom upp, säger hon.

Det var i början av 1990-talet som flera ö-nationer krävde någon typ av internationell försäkringsfond för kostnader för skador orsakade av klimatförändringar. I Parisavtalet från 2015 nämns begreppet ”förlust och skada” och att dessa ska ”minimeras”, men avtalet går inte närmare in på hur.

Sverige arbetar emot

Vid det förra klimatmötet 2021 i Glasgow aviserade den skotska regeringen att de avsatte 2 miljoner pund för att kompensera för klimatrelaterade skador. Efter det har bland annat Danmark följt efter.

Men flera rika länder, däribland Sverige, är emot att det inrättas en ny finansieringsform för ersättning till länder som drabbas av stormar, översvämningar, torka och bränder. Enligt Emily Boyd väcker det frågor inför att Sverige tar över som ordförande i EU under första halvåret 2023.

– Globalt samarbete har alltid varit viktigt för Sverige och jag hoppas att vi fortsätter med det.

Själv har hon just lämnat klimatmötet och känslan hon bär med sig när det gäller förlust och skada är trots allt en försiktig optimism.

– Det är ett stort framsteg att frågan för första gången finns med på agendan. Det är en förutsättning för vidare diskussioner om finansiering. Engagemanget från de fattiga länderna är också väldigt stort och de trycker på hårt.

Inga skarpa beslut att vänta

Däremot väntar hon sig inga skarpa beslut kring hur fattiga länder ska kompenseras.

– Nej, under mötet kommer man nog inte längre än till en överenskommelse om att det här är viktigt och att man behöver gå framåt.

Samtidigt betonar Emily Boyd att det är bråttom.

– Det är en global förhandling och vi vet att det tar tid. Det viktiga är att det har gått framåt med små konkreta steg.

Svårigheterna är flera. En är att bevisa att det är klimatförändringarna som orsakat de skador som ska ersättas. Forskningen går snabbt framåt på det här området, men det finns många andra faktorer som bidrar till hur sårbart ett samhälle är för exempelvis stormar och översvämningar.

Oenighet om former för ersättning

En annan utmaning är korruption och bristande organisation som hindrar att pengarna når de allra mest sårbara.

I de pågående förhandlingarna diskuteras också formerna för ersättningen. Ska pengarna gå genom existerande organ som Världsbanken? Ska en ny fond skapas eller en ”mosaik” av finansieringslösningar? Hur ska de nya pengarna skilja sig från det nuvarande biståndet och katastrofhjälpen?

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

– Utvecklingsländerna vill att det ska vara något nytt och inte att man bara skyfflar runt pengar som man redan lovat att ge, säger Emily Boyd.

Inte bara ekonomisk skada

Det som får den rika världen att tveka är de enorma summor det handlar om. I en rapport om klimatfinansiering inför COP27 konstateras att osäkerheten är stor, men att skador och förluster kan komma att kosta mellan 150 och 300 miljarder dollar om året 2030. I de 20 mest utsatta länderna kostar klimatskadorna redan 20 procent av deras BNP.

Utöver de fysiska skadorna finns även icke-ekonomiska förluster. Det är något som Emily Boyd undersöker i sin forskning.

– Det handlar om immateriella skador såsom förlust av identitet, kulturarv och traditioner. Det är stora existentiella frågor, säger hon.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor