Vi är mindre miljövänliga än vi tror

Trots att de flesta omöjligen kan bete sig mer miljövänligt än de flesta, tror en majoritet att de gör just det. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

Text Oskar Alex
Publicerad
Studier visar att bättre-än-snittet-effekten är kopplad till välbefinnande: Ett sätt som människan ser på sig själv för att må bättre.
Bild: Getty Images

Fenomenet kallas ”bättre-än-snittet-effekten”. Det är en sorts överoptimism om ens egna prestationer och egenskaper som länge varit välkänd inom psykologin. Effekten har observerats kring allt från hur pass bra vän man bedömer sig vara, till hur bra man kör bil.

För att ta reda på om motsvarande gäller vårt miljöengagemang lät forskaren Magnus Bergquist vid Göteborgs universitet över 4 000 personer från Sverige, Storbritannien, Indien och USA svara på frågor i en enkät.

– Slutsatsen är att de flesta tenderar att överskatta sitt miljövänliga beteende. Majoriteten kan ju inte vara bättre än de flesta, utan rimligtvis är de flesta ungefär lika miljövänliga som andra, och sedan är några lite mer, och några lite mindre miljövänliga, säger han, och tillägger att han förvånades över att effekten var så pass tydlig i samtliga fyra länder.

Lägre framtida miljöengagemang

Studien som är publicerad i Basic and Applied Social Psychology visade dessutom på ett svagt samband mellan ett överskattat miljöengagemang och en minskad benägenhet att bete sig miljövänligt i framtiden.

– Jag vill gärna trycka på att den effekten var väldigt liten. Men även en liten effekt kan vara viktig i ett samhällsperspektiv. Det är ett spännande resultat, men ska tolkas med försiktighet, säger Magnus Bergquist.

Mycket av hans forskning handlar just om hur ett beteende kan påverka ett annat, både till det positiva och negativa, vilket kallas för spillovereffekt.

– Det är ett ganska hett forskningsområde inom miljö- och socialpsykologin. Ett exempel som är lätt att relatera till är att människor som köper en mer miljövänlig bil även tenderar att köra mer.

Den typen av forskning kan exempelvis ge beslutsfattare mer kunskap om vilken effekt stora miljösatsningar eller subventioner kommer att få i praktiken.

– Säg att vi utvecklar en satsning som får människor att spara el, men samtidigt får dem att slösa mer vatten, då kan summan av satsningen bli noll. I det perspektivet är negativa spillovereffekter viktiga att undersöka, och det är något jag planerar att fortsätta med, säger Magnus Bergquist.

Bättre-än-snittet kopplat till välbefinnande

Även om vi kan bli mer medvetna om att de flesta av oss överskattar vårt miljöengagemang verkar själva effekten vara här för att stanna – och faktum är att den kanske rentav behövs.

– Den verkar vara kopplad till välbefinnande, visar en del studier. Ett sätt att se oss själva som kompetenta människor, vilket får oss att må bättre. Det finns även studier som visar att effekten inte är lika stark hos personer med depressiva tendenser, säger Magnus Bergquist.

Magnus Bergquist

Forskaren Magnus Bergquist vid Göteborgs universitet.
Bild: Johan Wingborg
Text Oskar Alex
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor