Det våras för invasiva arter
Trädgårdarna står för den största införseln av invasiva växter till Sverige. Den förrädiskt vackra vresrosen kan till exempel orsaka skador för miljontals kronor. F&F reder ut vilka växt- och djurarter du ska hålla ett extra öga på.
Parkslide, Vresros, Mördarsnigel och Vattenpest.
Bild: Getty images
Parkslide (Reynoutria japonica)
Den fleråriga örten parkslide kan bli över två meter hög och anses vara den växt som orsakar störst skada i Sverige. Parkslide kan enkelt ta över stora områden och trycka undan andra arter.
– Vårt råd är att låta parksliden stå om du hittar den i din trädgård. Om du måste bygga ett garage eller något annat gäller det att gräva bort åtminstone två meter extra åt vardera håll och nedanför rötterna, säger Henrik Lange, som är Naturvårdsverkets expert på invasiva främmande arter.
Mördarsnigel (Arion vulgaris)
Mördarsnigeln har fått sitt namn av att den ibland äter andra sniglar, och kallades tidigare för spansk skogssnigel. Den konkurrerar med den inhemska snigelfaunan om föda och övervintringsplatser och orsakar betydande skador i trädgårdar och inom jordbruket. Det bästa sättet att bekämpa mördarsnigel är att samla in och döda sniglarna samt deras ägg, som ofta finns under blomkrukor och i andra fuktiga miljöer.
Vresros (Rosa rugosa)
Trädgårdsarkitekter planterar gärna vresros i parker. Den tåliga busken kan utan större problem överleva hundkiss, torka och till och med brand. Den trivs i såväl jord som i sand. I Kosterhavets nationalpark har stora sandstränder blivit invaderade av vresros.
– Det är ett pedagogiskt problem att rosen är så vacker, och dessutom doftar gott. Klipp ner rosen på våren när de färska skotten kommer och håll den kort. Samverka gärna med grannen, säger Henrik Lange.
Så rapporterar du invasiva och potentiellt invasiva arter
Om du hittar invasiva främmande arter i naturen ska du rapportera ditt fynd till Artportalen via invasivaarter.nu. För att underlätta artbestämning är det viktigt att skicka med bilder. Rapportera gärna potentiellt invasiva arter också.
Varken vresros, mördarsnigel eller parkslide klassas officiellt som invasiva. Arterna utvärderas dock för att tas upp på en nationell förteckning, något som i så fall skulle medföra olika förbud.
Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)
Den luriga växten jättebalsamin blommar med stora rosa eller vita blommor. När jättebalsaminens frukter spricker upp kan de mogna fröna slungas flera meter från moderplantan. Se till att slå växten innan den blommar och sätter frö. Även blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) och jätteloka (Heracleum mantegazzianum) ska slås precis när de gått i blom. Lägg växt-resterna i en sopsäck och låt dem ruttna i solen. Om den lokala återvinningsstationen förbränner växtavfall från invasiva främmande arter är det också ett alternativ.
Vattenpest (Elodea canadensis)
Exakt hur vattenpest kom till Sverige från ursprungslandet Kanada är inte känt. Vattenväxten finns numera i sjöar, dammar, våtmarker och brackvatten över hela landet. Den växer så tätt att den hindrar solljuset från att tränga ner i vattnet, vilket i sin tur kan ta död på ett stort antal arter.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.
