En fyraårig pojke med svaga och ömmande muskler hamnade på ett sjukhus i Cincinnati, USA. Läkarna misstänkte att det var något fel på hans mitokondrier, bakterieliknande strukturer inuti kroppens celler som sköter omsättningen av energi. Mitokondrierna är kända för att gå i arv på mödernet. Det är något som släktforskare utnyttjar för att följa kvinnliga släktlinjer bakåt i tiden. Men det visade sig att den fyraårige pojken hade mitokondrier från både sin mamma och sin pappa, enligt en rapport i tidskriften PNAS . Författarna beskriver sammanlagt sjutton individer från tre olika familjer som...
Neandertalarna levde i Europa och västra Asien samtidigt som de så kallade denisovamänniskorna, som forskare hittills bara hittat lämningar av i grottan Denisova i centralasiatiska Altajbergen. Genetiska analyser visar att grupperna måste ha fått barn med varandra. Nu har forskare identifierat kvarlevorna efter ett sådant barn, en flicka som de kallar Denny. – Från början trodde jag att hon var en neandertalare, säger Svante Pääbo, professor vid Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland. Allt som finns kvar av Denny är en cirka 2,5 centimeter lång benflisa...
I april föddes en pojke som enligt medieuppgifter har dna från båda sina föräldrar – plus litegrann från ytterligare en kvinna. Pojkens mamma har skadliga mutationer i sina mitokondrier, kraftverk i cellerna som alla människor ärver från sin mamma. Paret hade tidigare fått två barn som avlidit i nervsjukdomen Leighs syndrom . En grupp forskare flyttade mammans kromosomer till ett donerat ägg med friska mitokondrier. Sedan befruktades ägget med pappans spermier. Följden blev att pojken föddes med mitokondrier i huvudsak från äggdonatorn. Liknande mitokondriebyten skulle kunna användas för att...
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
Skräckscenariot är en supersnigel lika väl anpassad till naturen och klimatet i Sverige som våra inhemska arter, men med den invaderande mördarsnigelns fortplantningsförmåga och glupskhet.
- Nu är det nästan lika enkelt att arbeta med tusentals år gammalt DNA som med modernt, säger Anders Götherström, evolutionsbiolog vid Uppsala universitet.
Populationsgenetikern Spencer Wells gjorde en blixtvisit i Stockholm för att göra reklam för The Genographic project, ett samarbete mellan National Geographic och datorjätten IBM som inleddes 2005.
Bakterien lever i symbios inuti vissa celler hos bladloppor, insekter som suger saft ur växter. Bakteriens DNA innehåller bara 159 662 kemiska "bokstäver", skriver forskarna i tidskriften Science.
Svante Pääbo, professor i evolutionär antropologi vid Max Planck-institutet i den tyska staden Leipzig, började analysera neandertalar-DNA redan för tio år sedan.
