Provrörsmetod kan misslyckas

En ny metod som gör att barn föds med dna från en man och två kvinnor kan förebygga genetiska sjukdomar. Men det finns en risk att ingreppet slår slint.

Publicerad
En pipett avlägsnar kärnan från ett mänskligt ägg.
Bild: Center for Embryonic Cell and Gene Therapy of Oregon Health & Science University

I april föddes en pojke som enligt medieuppgifter har dna från båda sina föräldrar – plus litegrann från ytterligare en kvinna.

Pojkens mamma har skadliga mutationer i sina mitokondrier, kraftverk i cellerna som alla människor ärver från sin mamma. Paret hade tidigare fått två barn som avlidit i nervsjukdomen Leighs syndrom.

En grupp forskare flyttade mammans kromosomer till ett donerat ägg med friska mitokondrier. Sedan befruktades ägget med pappans spermier. Följden blev att pojken föddes med mitokondrier i huvudsak från äggdonatorn.

Liknande mitokondriebyten skulle kunna användas för att förebygga flera mycket svåra ärftliga sjukdomar. Men nu visar laboratorieförsök i USA att ett fåtal muterade mitokondrier som blir kvar kan ta över så att ingreppet blir verkningslöst. I laboratorieförsök hände det i mellan 10 och 15 procent av fallen. Försöken syftade inte till att starta någon graviditet.

– Den här typen av behandling är mer invecklad än vi trodde, säger Shoukhrat Mitalipov vid Oregon health & science university i USA.

Han tror att problemet går att undvika genom att välja en äggdonator med mitokondrier som förökar sig snabbare än den biologiska mammans. Shoukhrat Mitalipov och hans medarbetare beskriver sina resultat i tidskriften Nature.

I fjol blev Storbritannien först i världen med att införa en lag som tillåter mitokondriebyten. Det första bytet i syfte att förebygga en genetisk sjukdom gjordes i Mexiko av forskare från USA (som inte tillåter metoden). Enligt forskarna är pojken fullt frisk.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor