Nu & då

Romersk kejsare: Ett av världens farligaste jobb

Mellan år 14, då kejsar Augustus dog och år 395, då Theodosius dog – det romerska rikets storhetstid – regerade 69 kejsare. Hela 62 procent av dem dog en våldsam död. Det motsvarar att spela rysk roulett, fast med fyra kulor istället för en i revolverns sex kamrar, skriver forskare som nu har analyserat dessa dödsfall. Risken att dödas som kejsare kan över tid liknas vid en U-kurva. Dels var risken hög under det första året av styret, och dels ökade den kraftigt efter omkring 12 års styre. En nytillträdd kejsare var med andra ord sårbar innan han hade hunnit etablera sin auktoritet, och efter...

Stalins svältande nomader

Kazakstan, vintern 1932–33. Svält, terror och köld håller befolkningen på Centralasiens stäpper i ett järngrepp. Ihjälsvultna kazaker ligger i drivor i byarna och längs vägarna. Mellan åren 1931 och 1934 kommer återkommande svältkatastrofer att skörda omkring 1,5 miljoner människoliv bara i den kazakiska delrepubliken i Sovjetunionen. Mer än en tredjedel av alla kazaker och en fjärdedel av Kazakstans befolkning kommer att dö av svält. Om detta skriver den tyske historikern Robert Kindler i sin bok Stalin’s Nomads. Power & Famine in Kazakhstan. Nomadiska kazakerna skulle bli bofasta Robert...

Kina ritar om världskartan med nya sidenvägen

Det är världshistoriens största infrastrukturprojekt. Den nya sidenvägen ska förena öst och väst och Kina satsar minst 1000 miljarder dollar. Men vill Kina tjäna pengar eller öka sin makt? F&F reste till Kazakstan där sidenvägen redan drar genom landskapet.

När tiden blev en

År 1879 fick Sverige en enhetlig tid. Tidigare hade man lokal tid som grundade sig på att klockan var 12 när solen stod som allra högst. Trots att Sverige inte har så lång öst-västlig utsträckning så skiljde sig tiden en hel del – 24 minuter mellan Stockholms och Göteborgs lokala tid till exempel. Det säger sig själv att det blev svårt att göra tågtidtabeller med så många olika lokala tidszoner. Om hur omställningen gick till har två forskare i idé- och lärdomshistoria skrivit en kort och informativ bok. Det är ett spännande ämne där historia och astronomi korsas. Ska man invända så är det...

Förorten – en annan värld

Okunskapen om den så kallade segregerade förorten har länge varit stor. I enkätundersökningar är svarsfrekvensen i regel mycket låg och resultaten därför osäkra. Nu har en grupp statsvetare i Göteborg under flera år gjort en riktad studie av förorterna Bergsjön och Hjällbo i Göteborg . Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har själv deltagit i materialinsamlingen på ett mycket konkret sätt. – Jag var genuint nyfiken, och det visade sig dessutom vara så spännande att det slutade med att jag gjorde omkring 900 intervjuer själv, säger han. Forskarna har gjort...

Partnervåld ökar med löneskillnader

Partnervåld är svårt att mäta, anmälningsbenägenheten varierar och mörkertalen är stora. Nationalekonomen Sanna Ericsson vid Lunds universitet har därför undersökt partnervåld via sjukhusregister. Siffrorna över kvinnor som söker sjukhusvård för misshandel kan ge ett relativt bra mått på det grövre partnervåldet. För att kunna fånga det våld som sker i hemmet har hon uteslutit misshandel på allmän plats i analysen. Hon finner att andelen kvinnor som sökt sjukhusvård för misshandel mer än fördubblats, sedan mellan åren 2000 och 2010. De kvinnor som misshandlas är främst lågutbildade och...

Ensamstående föräldrar allt fattigare

Den som lever ensam i Sverige lever allt oftare i fattigdom. Gruppen ensamstående har ökat sin fattigdomsrisk från 10 till 24 procent sedan slutet av 1980-talet. Att leva i risk för fattigdom innebär att man har en disponibel inkomst som ligger på mindre än 60 procent av medianinkomsten – det är med andra ord ett relativt mått. Men gruppen som lever som ensamstående föräldrar har en ännu högre risk för fattigdom – där har gruppen i fattigdomsrisk ökat från 7 till 28 procent under samma tid. För par med eller utan barn har bara marginella förändringar skett under samma tid, av den enkla...

De bekämpar fattigdom med experiment

Årets pristagare har med sin forskning förbättrat förutsättningarna för att bekämpa global fattigdom. Under de två årtionden som de har varit verksamma har deras experimentella tillvägagångssätt förvandlat utvecklingsekonomin till ett spännande och givande forskningsfält.

Utforskande och gränsöverskridande litteratur

Lyssna på artikeln: Polen på gränsen till magin Olga Tokarczuk tilldelas 2018 års Nobelpris i litteratur. Hon är en av de yngsta mottagarna under prisets historia. En ”gränsöverskridande” författare står det i motiveringen, och historiska landsgränser är en av bottnarna i hennes författarskap. Motiveringen till priset lyder ”En berättarkonst som med encyklopedisk lust beskriver gränsöverskridandet som livsform.” Olga Tokarczuk är en författare som utforskar det gränsöverskridande på olika sätt. I hennes bok Gammeltida och andra tider , från 2006, förekommer ett enormt svampmycel som påverkar...

För freden på Afrikas horn

Lyssna på artikeln: Abiy Ahmed blev premiärminister i Etiopien i april 2018. Han återupptog då fredssamtalen med grannlandet Eritrea. De har länge haft en relation av varken krig eller fred. Abiy Ahmed har lett normaliseringen av relationerna till Eritrea och de båda länderna undertecknade nyligen ett avtal som avslutade den 20 år långa gränskonflikten. Abiy Ahmed 43 år, Etiopien. Premiärminister i Etiopien sedan 2018, har varit överstelöjtnant i den etiopiska armén. Bild: REUTERS / Tiksa Negeri / File Photo / TT – Detta är underbart. Abiy Ahmed är ett mycket bra val av priskommittén – helt i...