Nu & då

Spädbarnsvård ger bättre liv

I början av 1930-talet infördes allmän och fri spädbarnsvård under de första 12 månaderna av barnens liv på vissa platser i Sverige. Det skedde i sju av 400 provinsialläkardistrikt, där det öppnades hälsocenter som leddes av en läkare. Målet var att ge vård på lika villkor för alla mödrar i distriktet. Man informerade aktivt om insatsen i exempelvis lokaltidningar och i kyrkor. Verksamheten bestod av hälsoundersökningar av mödrar och barn, information om spädbarnsvård samt hembesök. Denna historiska insats kan ses som ett naturligt experiment, som nu forskare har analyserat genom att jämföra...

Partnern påverkar valdeltagandet

Vi röstar gärna tillsammans . Särskilt gifta eller sambos har högre valdeltagande än singlar. En förklaring till detta är att de har en mer stabil social situation. Samtidigt är högutbildade mer benägna att gå och rösta. För att se hur utbildning och relation hänger ihop har statsvetaren Moa Frödin Gruneau vid Göteborgs universitet testat hur par med olika utbildningsnivå röstar. Det visar sig att det finns ett positivt samband mellan att rösta och att ha en högutbildad partner, skriver hon på forskarbloggen Politologerna . Men om en lågutbildad lever ihop med en person med högre utbildning...

Så skapas ett samhälle

Världens olika samhällen har utvecklats enligt ungefär samma mönster under tusentals år, även utan att ha haft kontakt med varandra. Vissa samhällen kollapsar och försvinner, men själva utvecklingen är likartad – trenden går mot större och mer komplexa system. Det menar ett antal forskare vid University of Exeter i Storbritannien, som har sammanställt en databas över 414 samhällen i 30 regioner i världen under 10 000 år. Deras databas är den största och mest systematiska som hittills har sammanställts, och nu har de publicerat sina resultat i tidskriften Pnas . – Den centrala lärdomen är att...

Ska vi få välja döden?

Ingemar Engström rör sig lätt trots att han nyss fått lämna sjukhuset. Två gånger har han varit tvungen att ställa in vårt möte på grund av en blodförgiftning. Men nu släntrar han in i ett konferensrum med utsikt över Klara kyrka mitt i Stockholm på exakt utsatt tid. Vi befinner oss i Läkaresällskapets tegelhus i jugendstil. Platsen är välbekant. Tills för ett par år sedan var Ingemar Engström ordförande i sällskapets delegation för medicinsk etik, och han är djupt engagerad i frågan om dödshjälp – både professionellt och privat. Som sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har han...

BLOGG: Lars Olof Björn

De första amerikanerna

När och hur kom människorna först till Amerika? Tills för några år sen var den allmänna meningen att människor inte anlände till Amerika förrän i slutfasen av den senaste istiden, över en landbrygga över det som nu är Berings Sund, för omkring 13500 år sedan, och att de på grund av is inte kunde fortsätta söderut förrän för omkring 12000 år sen. Avkomlingarna till detta Clovis-folk skulle inte ha...

Ojämlik tandhälsa

Enligt en analys av tandhälsan hos över 300 000 individer i åldrarna 3–19 år i Västra Götaland så är tandhälsan generellt god i ett internationellt perspektiv. Men trots att tandvård för barn är gratis så finns stora variationer, särskilt bland små barn. Förskolebarn i socioekonomiskt svaga områden har fyra gånger högre risk för karies jämfört med jämnåriga med bättre levnadsvillkor. Det finns även tydliga könsskillnader. Före tonåren är flickor mer utsatta för karies, och under tonåren år pojkar mer utsatta. Resultaten har publicerats i en ny doktorsavhandling vid Sahlgrenska Akademin, och...

Fisk i stenåldersdiet

Analyser av över 80 individer från de äldsta skeletten som hittats i södra Skandinavien är entydig – de åt massor av fisk. Skeletten är mellan 10 500 och 7 500 år gamla. Forskare i osteologi från Lunds universitet har nu analyserat dessa mänskliga kvarlevor och dessutom analyserat djurbensmaterial vid boplatserna. Vid en boplats så stod fisk för ungefär hälften av proteinintaget. Vid en annan boplats kom omkring 60 procent av proteinintaget från fisk. Ren konkret handlade det om bland annat karpfiskar, abborre, gädda, sill, pigghaj och rödspätta. Även säl och delfiner var viktig föda för de...

Därför växer klyftorna i Sverige

Inkomstskillnaderna i Sverige har växt till de största på flera decennier, rapporterade SCB nyligen. Den så kallade Gini-koefficienten, som mäter inkomstfördelning, är nu 0,32. På 1970-talet var den cirka 0,2. – Trenden är mycket tydlig och uppåtgående. Man har mätt Gini systematiskt i Sverige sedan 1970-talet, och detta är den högsta noteringen sedan dess, säger Jesper Roine , som forskar i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och är expert på just inkomstfördelning och ekonomiska klyftor. – Den senaste uppgången drivs huvudsakligen av ökade kapitalvinster bland dem med allra...

Allt fler kvinnor på toppen

Bland de 10 procent som tjänar allra mest i Sverige har andelen kvinnor mer än fördubblats sedan 1970-talet. Och inom den procent som tjänar allra mest – de cirka 70 000 personer som tjänar mer än 100000 i månaden – har andelen trefaldigats, från 6 till 18 procent. Detta framgår av en ny forskningsrapport från SNS. – Även internationellt så ser vi samma trend, men i denna utveckling släpar faktiskt Sverige efter allt mer, säger Jesper Roine , som är forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och som är medförfattare till studien . Det finns forskare som har talat om den...

Shakespeare hade rätt

När den osmanske härskaren Mehmet III (1566–1603) tillträdde som sultan år 1595, lät han avrätta sina 19 bröder och halvbröder. De blev alla strypta. Han lät till och med avrätta sju av den avlidne faderns gravida hustrur. Han gjorde inte detta utan anledning. Tidigare var det inte självklart att den äldste sonen skulle ärva tronen; även hans bröder kunde ärva den. I ett sådant system kan bröder vara ett hot mot regenten. Detta insåga William Shakespeare, varför tragedin Hamlet – som för övrigt publicerades samma år som Mehmet III dog – kretsar kring just successionsproblematiken. Pjäsen...

Med rätt kläder öppnades världen

När den moderna cykeln ersatte höghjulingen på 1880-talet blev cykling en snabbt växande företeelse – som även kvinnor, först från överklassen, började anamma. Men kvinnliga cyklister utmanade dåtidens könsroller. Under 1890-talet diskuterades kvinnors cyklande i tidningar och tidskrifter, och klädseln blev ett centralt tema i bedömningen av den kvinnliga cyklisten. Det skriver historikern Emma Hilborn vid Lunds universitet i en studie som har publicerats i Historisk Tidskrift . – Cyklingen förknippades med manliga värden, och kvinnor i offentligheten var ett område som ofta uppmärksammades...

Dags att ställa in sommartiden

Snart är det dags igen. Dygnet den 25 mars får du klara dig med bara 23 timmar. Din smarta telefon hoppar över en timme av sig själv och förhoppningsvis också din dator, men klockan på mikrovågsugnen måste du ställa om manuellt. Kanske ser du fler gäspningar än vanligt omkring dig under de första dagarna. I sju månader kommer du sedan att stiga upp en timme tidigare, och säga att klockan är sju fastän den enligt normaltiden bara är sex. Så småningom lämnas den utlånade timmen tillbaka, i år den 28 oktober. Du tycker kanske att det är skönt att få en extra vilotimme på morgonen, men om du har...

Äckelkänslor hos högern

En grupp försökspersoner fick i enkätform ta del av olika scenarier, till exempel att gå på en offentlig toalett som luktar starkt av främmande människors kiss eller att personen på sätet bredvid tar av sig skorna och luktar fotsvett. – Försökspersonerna fick ranka hur äcklade de blev av sådana saker. Vi frågade även hur äcklad man var av lukten av sitt eget bajs. Svaren vägdes sedan ihop till ett äckelindex, säger Jonas Olofsson , forskare i psykologi vid Stockholms universitet. Tidigare experiment med verkliga dofter har visat att de personer som uppger mer äckelkänslor i enkäter även...

Grönska kan stärka barns tankeförmåga

Det har forskare kommit fram till genom att kombinera satellitbilder av 253 lågstadiebarns hemadresser i Barcelona med MRI-bilder av deras hjärnor. Analysen visade att de barn som vuxit upp i grönare områden hade större volym av grå och vit substans i delar av hjärnan som kopplats till kognitiva förmågor. Barnen fick även göra tester som mäter kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Tidigare forskning inom samma projekt visar att lågstadiebarn som har skolgårdar med större grönytor har bättre arbetsminne och mindre uppmärksamhetsproblem än barn på skolor med mindre grönska. I...

Forntida jägare hade sofistikerade vapen

Arktiska jägar- och samlarsamhällen tillverkade olika typer av pilspetsar, som sannolikt hade specialiserade användningsområden. Det är slutsatsen av ett experiment där amerikanska arkeologer har rekonstruerat olika typer av jaktvapen, som har varit i bruk under samma era. Det handlar om pil- och spjutspetsar av sten, av sten och ben och av enbart ben. Genom att testa spetsarna på bland annat renkadaver kunde forskarna se att vapnen gav olika typer av skador. Troligen användes den sammansatta flintstensspetsen för att jaga mindre byten, medan sten- och benspetsarna användes för att jaga...