Nu & då

Allt färre decemberbarn

– Historiskt sett fick man oftast barn på våren, och vi hade även en liten puckel på hösten. Det betydde att man fick barn nio månader efter sommaren eller nio månader efter julen, säger Gunnar Andersson , professor i demografi vid Stockholms universitet och aktuell med en forskningsstudie om säsongsvariationer i barnafödslar. Preventivmedel och ökad möjlighet till abort har sedan sakta förändrat dessa mönster, liksom preferenser om när på året man vill eller inte vill ha barn. – Under 2000-talet har födslarna allt mer börjat utjämnas över året, vi ser till exempel förre och färre vårbarn,...

Dna-teknik leder arkeologerna förbi rasbiologin

1 | Varför har du skrivit denna bok? – Därför att dna-forskningen håller på att revolutionera arkeologin. Ett av flera områden som berörts av detta är indoeuropéernas omdebatterade migrationer. En annan anledning är att frågan om kopplingen mellan indoeuropeisk religion och äldre skandinavisk religion har fascinerat mig under hela mitt forskarliv. Jag har sysslat med detta sedan 1980-talet. 2 | Är forskning om indoeuropéer politiskt känslig? – Ja, den har i alla fall varit det. Historien om de indoeuropeiska folken i Centralasien var från början en språkhistorisk upptäckt från 1800-talet, som...

”Ett normlöst samhälle skulle vara ruskigt”

Jodå, han är fortfarande igång. I full fart. Vi möts på Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm där han arbetar två dagar i veckan. De andra tre dagarna är han på Stockholms universitet. Blicken är klar, handslaget fast och leendet ligger inte långt borta när vi pratar. Vi träffas för ett samtal om normer och incitament. Och hans liv som forskare. – I den senaste uppsatsen som jag har varit med och skrivit tittar vi på hur just normer och incitament fungerar på arbetsmarknaden, säger han. Artikeln är publicerad i Journal of Political Economy som är en av den internationella...

Stadens gömda åkermark

Vi håller på att få slut på odlingsbar mark. Jordens befolkning närmar sig åtta miljarder och enligt FN:s beräkningar kommer det att finnas ytterligare två miljarder munnar att mätta år 2050. För att möta den utmaningen måste åker-arealerna ökas med en yta lika stor som Australien. Det är omöjligt – vi använder redan 80 procent av all odlingsbar mark. Det här dystra framtidsscenariot utgår från att vi fortsätter använda konventionella jordbruksmetoder. Genom att använda växthus i stället för åkrar kan avkastningen ökas, odlingssäsongen förlängas och miljöpåverkan kontrolleras. Men det finns...

BLOGG: Lars Olof Björn

Kakao användes för 5300 år sedan

Nya arkeologiska fynd i sydöstra Ecuador visar att kakao användes av indianerna runt Amazonflodens översta biflöden redan för mellan 5450 och 5300 år sedan, vilket är ungefär ett och ett halvt årtusende tidigare än det bruk av kakao som tidigare var känt från Mellanamerika. Runt Amazonflodens bifloder finns 17 arter av släktet Theobroma (="gudaföda"), av vilka Theobroma cacao ger råmaterial för...

Liten risk för handel med arkeologiskt stöldgods

Köper du till exempel ett romerskt mynt av en privatperson finns det en liten risk att du bidrar till plundring och i förlängningen terrorfinansiering. Men överlag bedöms risken som liten att arkeologiska föremål som plundrats av till exempel Islamiska staten sålts i någon större omfattning inom Sverige. Det framgår av en rapport där forskare bedömt omfattningen av handeln med arkeologiska riskföremål: Svensk marknad för kulturföremål från krigs- och konfliktzoner: En riskanalys . Rapporten har tagits fram av Polisen och Riksantikvarieämbetet i samarbete med en referensgrupp av forskare i...

Flyktingfrågan hotar dra isär EU

EU-medborgarna rankar immigrationen som den största utmaningen för EU, enligt Eurobarometern. På andra plats ligger terrorhotet. EU-medborgarna är dock överlag positiva till migration från andra EU-länder, men mer skeptiska till migration från länder utanför EU. Det framgår i kapitlet ”Flyktingkrisen och nationalstatens återkomst” i forskarantologin EU och nationalstatens återkomst. Europaperspektiv 2019 (Santérus förlag 2019). – Ambitionen, eller den påstådda ambitionen, är att EU ska ha en gemensam flyktingpolitik. Men tittar man på enskilda länderna så ser man att detta i praktiken inte...

Migranter mer individualistiska

Under perioden 1850–1920 lämnade omkring en fjärdedel av skandinaverna sina länder för USA. De som reste hade sannolikt mer individualistiska värderingar är de som stannade kvar. Det framgår av Anne-Sofie Beck Knudsens forskning om förnamn och migration. Hon är forskare i ekonomisk historia vid Lunds universitet, och är aktuell med en artikel om detta.Hon har samlat in data på namn på de som bodde i Skandinavien under utvandringen och jämfört dem med namnen på passagerarlistorna på amerikabåtarna. – Det är svårt att mäta historiska värderingar, säger Anne-Sofie Beck Knudsen. Men det finns en...

Djupdyk i demokratins historia

Inför 100-årsjubileet av den svenska demokratin har Kungliga biblioteket tagit fram denna lärorika sajt.

Ökad förståelse av islam

Religionsvetaren Eli Göndör berättar i denna korta och välskrivna bok initierat om de förändringar som skett i Nordafrika och Mellanöstern de senaste decennierna. Boken handlar om ”våld och politik i islam”, och författaren tar sig elegant igenom detta knepiga område utan att halka ned i vare sig relativiseringsdiket eller det antiislamiska diket. Det går inte att förneka att religiöst motiverat våld har kommit att förknippas mer med islam än med andra religioner under 2000-talet. Eli Göndör reder ut varför och förklarar utan att försvara. Vi lever nu i en värld där det på gott och ont börjar...

Vikingatiden växer

Det brukar sägas att vikingatiden började med angreppet på Lindisfarne försommaren 793, när ett kloster på norra Englands östkust angreps av vikingar som dödade flera munkar medan andra lyckades fly. Men denna datering börjar nu ifrågasättas. Mycket tyder på att det man förknippar med vikingatiden började tidigare – och varade längre. – Många brukar säga att vikingatiden börjar ungefär år 800 och slutar cirka 1050. Men detta är fel åt båda håll, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson, som är arkeolog och forskare vid Uppsala universitet och Historiska museet i Stockholm. Just nu är hon en av de...

Vad händer med jaget på bioduken?

Precis som du säger är det inte helt enkelt med filmer i jag-form. Böcker skrivna på det sättet brukar ofta återges på film med en berättarröst som säger ”jag”, exempelvis i Robert Bressons filmatisering från 1951 av Georges Bernanos Prästmans dagbok (1936), som också inleds med bilder av den dagboksskrivande prästen. Men det finns också en del experiment just med kameran som huvudperson. Du frågar om det finns en hel sådan film. Svaret är ja. Raymond Chandlers The Lady in the Lake (1943) filmatiserades tre år senare av Robert Montgomery. Där intar huvudpersonen Philip Marlowe konsekvent...

Prostatan väcker frågor om manlighet

Vad händer i kropp och själ vid prostatabesvär? Kring detta kretsar antologin Prostatan – det ständiga gisslet? som bygger på två forskningsprojekt ledda av Ericka Johnson, professor vid tema genus på Linköpings universitet. 1 | Vem riktar sig boken till? – Under de sex år som våra forskningsprojekt om prostatan pågått har vi träffat väldigt många män som haft massor av frågor. Boken vänder sig till dem och alla andra som drabbas av prostataproblem, deras anhöriga, men också till läkare och annan vårdpersonal. Med prostatan som utgångspunkt vill vi diskutera och bredda synen på mannen och...

Om medeltida litteratur

Även om denna sajt främst riktar sig till forskare i medeltida litteratur finns det mycket att hämta även för den nyfikna allmänheten, som vill se hur den litteraturvetenskapliga forskningen digitaliseras.

”Det räcker med ett bad i veckan”

1 | Vad har du forskat om? – Under perioden 1920–1949 byggdes minst 10 000 badstugor i Sverige. Jag har försökt ta reda på mer om detta. En badstuga är ett litet hus med bastu, omklädningsrum och någon form av tvättrum eller dusch. 2 | Hur finansierades byggandet? – Badstugorna finansierades främst av byarna själva men även genom bidrag och lån från Föreningen för folkbad, Kungliga Pensionsstyrelsen, Nationalföreningen mot Tuberkulos, Röda korset samt husmodersföreningar. 3 | Varför byggdes de? – Jag har spårat detta projekt bakåt i tiden till omkring 1880-talet, då läkare allt mer bekymrade...