Nu & då

Vilken diagnos passar Leonardo da Vinci?

Leonardo da Vinci (1452-1519) är mest känd för att ha målat tavlan Mona Lisa. Men han utmärkte sig även som arkitekt, ingenjör, uppfinnare, naturforskare, matematiker, musiker och mycket annat. Den spretiga karriären skulle kunna bero på att han hade adhd, som bland annat innebär svårigheter att behålla koncentrationen på en enda sak. Det tror i alla fall psykiatriker i Storbritannien efter att ha granskat Leonardo da Vincis dagböcker och vad människor i hans samtid hade att säga om honom. Forskarna understryker att adhd kan innebära fördelar. ”Ett rörligt sinne kan underbygga kreativitet;...

Fler svenskar stödjer EU

SOM-institutet vid Göteborgs universitet har gjort en undersökning om svenskarnas inställning till EU inför valet till Europaparlamentet. Bland annat visar den att många tycker att Sverige har tjänat på medlemsskapet men att man inte vill utöka EU:s makt. Invandringspolitiken oroar och man vill inte ha euro. Forskaren Linda Berg förklarar det höga stödet till Sveriges EU-medlemsskap med att svenskarna hyser ett gott förtroende till EU som politiskt system. – Att förtroendet för Europaparlamentet och Europeiska kommissionen är lägre beror delvis på att det inte finns ett varken-eller-...

Grönt ljus för pilgrimsfärd

Att vallfärda till Mecka är en plikt för såväl sunni- som shiamuslimer. Med undantag för korta perioder har shiamuslimer kunnat vallfärda till Mecka och genomföra de ritualer som är knutna till denna pilgrimsfärd, Hajj . Saudiarabien har upprättat kvoter för varje muslimskt land som får skicka ett visst antal pilgrimer varje år. Det görs ingen skillnad mellan sunni- eller shiamuslimska länder. Det har funnits korta perioder under islams 1400-åriga historia då shiamuslimer inte varit välkomna i Mecka. En sådan period var tiden då wahhabiterna skapade en sorts statsbildning i det inre Arabien...

Männen i skuggan av mannen

Män är diskriminerade i fler samhällen i världen än kvinnor. Män får till exempel ofta hårdare straff än kvinnor för samma brott. I många länder tvingas män till värnplikt, och en kraftig majoritet av världens hemlösa är män. Män dör långt oftare i arbetsplatsolyckor och begår självmord i större omfattning än kvinnor i de flesta länder. Detta framgår av ett nytt jämställdhetsindex som heter Basic index of gender inequality (BIGI). Det har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos one . Indexet bygger främst på utbildningsmöjligheter, hälsofaktorer och livstillfredsställelse –...

BLOGG: Lars Olof Björn

Kakao användes för 5300 år sedan

Nya arkeologiska fynd i sydöstra Ecuador visar att kakao användes av indianerna runt Amazonflodens översta biflöden redan för mellan 5450 och 5300 år sedan, vilket är ungefär ett och ett halvt årtusende tidigare än det bruk av kakao som tidigare var känt från Mellanamerika. Runt Amazonflodens bifloder finns 17 arter av släktet Theobroma (="gudaföda"), av vilka Theobroma cacao ger råmaterial för...

Fysikernas starka ljus knäcker uroxens gåta

Under stenåldern fanns en stor men grund sjö i mitten av nuvarande Skåne. Kring den låg flera boplatser, och dessutom många små lägerplatser där människor arbetade och övernattade under kortare tid. Här finns numera Rönneholms mosse, som används för torvtäkt. Det var här arkeologen Arne Sjöström för några år sedan hittade ett 9 000 år gammalt revben från en uroxe, som visade sig bära på en intressant historia. Arkeologerna upptäckte ett runt hål i revbenet och drog slutsatsen att det var spår efter ett vapen. De kunde också se att något satt inkilat inuti hålet – kanske en flisa av revbenet,...

Historiska skogsbränder varnar inför framtiden

Ett träd som överlever en skogsbrand kan få ett slags ärr i den årsring som bildades samma år som branden ägde rum. Det kallas för brandljud. Genom att undersöka brandljuden i levande och döda träd går det att kartlägga brändernas omfattning och antal i ett skogsområde flera hundra år tillbaka i tiden, i enstaka fall upp till 1 000 år. Igor Drobyshev, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, är expert på att tolka brandljud och menar att de innehåller förvånansvärt detaljerad information: – Ibland går det till exempel att säga om en brand ägde rum i början, mitten eller i slutet...

En 2000 år gammal nova kan ha återfunnits

År 48 f.Kr. observerade kinesiska astronomer en ny stjärna i det vi kallar för stjärnbilden Skytten – en tillfällig lysande punkt som sedan bleknade bort igen. Nu har astronomer i en europeisk forskargrupp hittat resterna av en nova , som skulle kunna vara just den som kineserna dokumenterade då för mer än 2000 år sedan. En nova är en hastigt uppblossande stjärna, som under några veckor eller månader lyser kring tio gånger starkare än annars. Det händer i ett dubbelstjärnesystem, när en vit dvärgstjärna drar åt sig materia från sin grannstjärna tills det har bildats ett skikt på ytan som är...

Normerna fångas i formler

Pontus Strimling leder tillsammans med Kimmo Eriksson en forskargrupp på Institutet för framtidsstudier som använder matematiska modeller för att undersöka hur och varför normer förändras i samhället. I en artikel nyligen lyfter de till exempel fram en övergång som sker just nu, från normen att hosta i handen till att hosta i armvecket i stället. En sådan övergång kan drivas av att de som tycker att det är äckligt att hosta i handen har en kraftig reaktion mot dem som gör så – och som därför uppfattas som möjliga smittspridare. Det finns däremot inget engagemang åt andra hållet, för att hosta...

Kvinnor har högre skolbetyg – män är bättre på högskoleprovet

En ny rapport från Institutet för Arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att kvinnor har högre avgångsbetyg från gymnasiet medan män har bättre resultat på högskoleprovet. Rapporten visar också att betyg och högskoleprov delvis fångar olika saker, och att de med goda betyg oftare slutför en högskoleexamen. Rapportförfattarna finner alltså i likhet med tidigare forskning att skolbetygen är ett bättre mått på vem som kommer att fullfölja en högskoleexamen än vad högskoleprovet är. Att kvinnor har högre skolbetyg än män tycks främst bero på att kvinnor har högre...

Tarmbakterier i hajpad hälsotrend

Glada mikrober i form av papp-silhuetter i grälla färger studsar runt i en animerad reklamfilm på Facebook. ”Jag är en mikrob och jag bor inne i dig” säger en av silhuetterna. ”Vi är alla olika, och din hälsa och ditt välbefinnande beror på balansen i vår bakteriella koloni.” Mikroben uppmanar mig att ta företaget Atlas Biomeds dna-test för att få personliga rekommendationer om matvaror som gör att mikroberna i min tarm fungerar bättre. ”Det är enkelt. Beställ ett test på nätet och skicka in ditt biomaterial!” Video of Listen to your gut — Atlas Microbiome Test Enligt reklamfilmen påverkar...

Fästingar gynnas av varmare klimat

Den fästing som står för nästan alla angrepp på människor och andra däggdjur i Sverige heter Ixodes ricinus och kallas den ”vanliga fästingen”. Varje år drabbas mellan 200 och 400 svenskar av allvarlig TBE-sjukdom, som orsakas av ett virus som kallas TBEV ( tick-borne encephalitis virus) . Sjukdomen har ökat stadigt sedan 1980-talet. I vissa fall leder TBE-sjukdom till hjärnhinne- och hjärninflammation. Ökningen av TBE kan till stora delar förklaras av klimatförändringarna och av den kraftiga ökningen av rådjursstammarna, som pågick fram till 1990-talet. Rådjuret är ett av fästingens...

Informella strukturer hindrar pappaledighet

Informella strukturer på arbetsplatsen kan vara en orsak till att svenska pappor bara tar ut en tredjedel av de dagar som mammorna tar ut. Det menar forskare som låtit 56 anställda på olika nivåer i fem stora privata företag svara på frågor om pappors föräldraledighet. Av resultaten, som publicerats i tidskriften Community, Work & Family , framkommer att männen ofta tar en kortare ledighet för att inte orsaka problem för de arbetskamrater som täcker upp. Till skillnad från för kvinnliga anställda saknar företagen ofta planer för hur de ska ersätta pappor som är lediga. I stället förlitar...

Finns det särskilda födelsedagar?

Statistiken för år 2016 visar att förlossningar i Sverige är jämnt fördelade över veckans sju dagar, om man bortser från planerade kejsarsnitt och igångsättningar. Andelen är då cirka 14 procent per veckodag. Om även planerade kejsarsnitt och igångsättningar inkluderas är det vanligare med förlossningar under måndag till fredag än under helgdagarna. Statistiken baseras på medicinska födelseregistret, som innehåller uppgifter om alla förlossningar som rapporteras av förlossningsvården i Sverige. /Alice Wallin och Henny Rydberg, utredare, Socialstyrelsen

”Krig kan komma lika snabbt som oförutsägbart”

1 | Varför har du skrivit denna bok? – Hela min forskargärning har egentligen handlat om första hälften av 1900-talet. Min förra bok Urkatastrofen handlade om detta, och nu har jag intresserat mig allt mer för hur första och andra världskriget hänger ihop. Och jag har tidigare forskat om Ryssland och Sovjet – och även de moderna folkmorden från och med det armeniska. Så jag försöker knyta ihop en massa trådar i denna bok. Jag hade ursprungligen tänkt skriva om själva mellankrigstiden. Men den hängde lite löst utan själva världskrigen, så … 2 | Vad syftar titeln på – Det moderna trettioåriga...