Annons

Nu & då

Anita Malmius har studerat textilier från över 100 gravar från bronsålder till vikingatid. Kläder och andra textilier från gravar har alltid systematiskt undervärderats inom arkeologin, anser hon. – När bara män var arkeologer fanns inget intresse för textilier. Minsta lilla nit fick ett fyndnummer, men tygfragment inget alls. Hjalmar Stolpe, som grävde i Birka, tänkte bort textilierna när han skrev sina rapporter. Och det är inte bättre i dag, när kläder är så billiga. Värdet i och förståelsen av textilier har gått förlorat, säger hon. "Fantastisk kvalitet på kläderna" Att tillverka ett...
Mellan år 14, då kejsar Augustus dog och år 395, då Theodosius dog – det romerska rikets storhetstid – regerade 69 kejsare. Hela 62 procent av dem dog en våldsam död. Det motsvarar att spela rysk roulett, fast med fyra kulor istället för en i revolverns sex kamrar, skriver forskare som nu har analyserat dessa dödsfall. Risken att dödas som kejsare kan över tid liknas vid en U-kurva. Dels var risken hög under det första året av styret, och dels ökade den kraftigt efter omkring 12 års styre. En nytillträdd kejsare var med andra ord sårbar innan han hade hunnit etablera sin auktoritet, och efter...
Kazakstan, vintern 1932–33. Svält, terror och köld håller befolkningen på Centralasiens stäpper i ett järngrepp. Ihjälsvultna kazaker ligger i drivor i byarna och längs vägarna. Mellan åren 1931 och 1934 kommer återkommande svältkatastrofer att skörda omkring 1,5 miljoner människoliv bara i den kazakiska delrepubliken i Sovjetunionen. Mer än en tredjedel av alla kazaker och en fjärdedel av Kazakstans befolkning kommer att dö av svält. Om detta skriver den tyske historikern Robert Kindler i sin bok Stalin’s Nomads. Power & Famine in Kazakhstan. Nomadiska kazakerna skulle bli bofasta Robert...
Det är världshistoriens största infrastrukturprojekt. Den nya sidenvägen ska förena öst och väst och Kina satsar minst 1000 miljarder dollar. Men vill Kina tjäna pengar eller öka sin makt? F&F reste till Kazakstan där sidenvägen redan drar genom landskapet.
År 1879 fick Sverige en enhetlig tid. Tidigare hade man lokal tid som grundade sig på att klockan var 12 när solen stod som allra högst. Trots att Sverige inte har så lång öst-västlig utsträckning så skiljde sig tiden en hel del – 24 minuter mellan Stockholms och Göteborgs lokala tid till exempel. Det säger sig själv att det blev svårt att göra tågtidtabeller med så många olika lokala tidszoner. Om hur omställningen gick till har två forskare i idé- och lärdomshistoria skrivit en kort och informativ bok. Det är ett spännande ämne där historia och astronomi korsas. Ska man invända så är det...
Okunskapen om den så kallade segregerade förorten har länge varit stor. I enkätundersökningar är svarsfrekvensen i regel mycket låg och resultaten därför osäkra. Nu har en grupp statsvetare i Göteborg under flera år gjort en riktad studie av förorterna Bergsjön och Hjällbo i Göteborg . Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har själv deltagit i materialinsamlingen på ett mycket konkret sätt. – Jag var genuint nyfiken, och det visade sig dessutom vara så spännande att det slutade med att jag gjorde omkring 900 intervjuer själv, säger han. Forskarna har gjort...