ornitologi

Gener gör stadsfåglar bättre rustade för stress

Talgoxar är vanliga i hela Europa och det är sedan tidigare känt att fåglar från olika europeiska populationer är genetiskt ganska lika varandra. Nu kommer dock oväntade forskningsresultat. I en ny studie har forskare identifierat tydliga genetiska skillnader mellan talgoxar som lever i städer jämfört med talgoxar som lever i lantlig miljö. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications . Generna skiljer sig åt – Talgoxar som lever i städer är mer aggressiva och innovativa. De är så illa tvungna att vara lite tuffare för att komma åt mat. Det här vet man sedan tidigare, men man har...

Ringmärkning behövs – trots ny teknik

Satellitsändare och så kallade ljusloggar kan ge allt mer information om fåglars liv. Har ringmärkningen spelat ut sin roll? − Nej, ringmärkning ger en hel del annan information som vi inte får med den nya tekniken, säger Thord Fransson på Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet. Ringmärkning håller isär individer I många studier behöver forskare till exempel hålla isär olika individer och då är ringmärkning den enda rimliga metoden, förklarar han. Vid fågelstationerna behövs också individmärkning för att säga hur många fåglar som fångas, vilket i sin tur visar hur olika arter...

Att äta som en fågel

I Alfred Hitchcocks klassiska skräckfilm Psycho oroar sig psykopaten Norman Bates för att Marion Crane inte har någon aptit. ”Du äter som en fågel”, säger han bekymrat. Just ätandet är väl i och för sig ett av Marion Cranes mindre bekymmer just då, med tanke på vad hon senare råkar ut för i den berömda duschscenen. Men om hon verkligen skulle ha ätit som en fågel, så hade Norman Bates oro varit befogad. Den typen av bordsskick illustreras bättre i en annan klassisk filmscen: Mr Creosote, i Monty Pythons Meningen med livet . Den groteskt tjocke Mr Creosote kommer in på en fin, fransk...

Fler fåglar häckar i Sverige

Under de senaste århundradena har vi i allt snabbare takt byggt om vår omvärld till egen nytta. Inte ens i vårt relativt glesbefolkade land är en enda kvadratmeter helt oberörd av mänskliga aktiviteter. Allt är – eller håller på att bli – ett ”kulturlandskap” i någon av ordets bemärkelser. Många ser på denna genomgripande förändring med stor oro, eftersom de hört eller läst att den obönhörligen driver oss mot en ekologisk katastrof. Inte minst grundas denna pessimistiska framtidsvision på uppfattningen att vår djurvärld håller på att utarmas och att detta medför de allvarligaste konsekvenser...

Listan: Antal fåglar som stannade över vintern

Talgoxe (–11) 132 484 Pilfink (–7) 104 059 Blåmes (–6) 90 084 Gulsparv (–4 ) 57 898 Domherre (–16) 52 208 Grönfink (–4) 51 155 Koltrast (–7) 42 368 Skata (–19) 38 667 Kaja (–17) 28 264 Gråsparv (–13) 27 149 Drygt 20 000 hushåll hjälper till att räkna fåglar i projektet Vinterfåglar inpå knuten . Inom parentes anges förändringen i procent jämfört med förra året. Fåglarna var färre i år. Källa: Sveriges ornitologiska förening

Kräkmedel skyddar vadarfåglar

Hönsägg preparerade med kräkmedel har visat sig avskräcka kråkor från att stjäla ägg från strandhäckande vadarfåglar som tofsvipor och rödbenor. Det visar experiment gjorda i Halland.

Fågelmatning skapar nya arter

Tio procent av de svarthättor som häckar i Tyskland och Österrike väljer att övervintra i brittiska trädgårdar i stället för att flyga söderut till Spanien.

Ur en albatross synvinkel

Unika bilder, tagna av fåglarna själva, visar att häckande albatrosser söker föda i grupp. För att hitta fisk på öppet hav följer de också efter och jagar runt späckhuggare.

Lättaste och tyngsta arvsmassan

Att flyga med övervikt är särskilt känsligt om man är kolibri. I jakten på lätt bagage visar sig nu kolibrier ha den lättaste arvsmassan av alla fåglar, däggdjur och reptiler som hittills studerats.

Flyttfåglar "ser" magnetfält

Redan i början av 1980-talet lanserades tanken att flyttfåglarnas inre kompass bygger på kristaller av mineralet magnetit. Sådana kristaller finns inne i den övre näbbhalvan.

Inga hönshjärnor!

Råkan Pluto sitter på Mathias Osvaths axel och pickar honom tillgivet i örat. Den halvårsgamla hanen är den yngsta av sex råkor som bor på en gård här i Brunnslöv tre mil öster om Lund. De håller till i en jättelik bur – en voljär – i anslutning till ladan. – Råkor hör till de intressantaste djuren när det gäller tankeförmåga, säger Mathias Osvath, kognitionsforskare vid Lunds universitet och föreståndare för universitetets primatforskningsstation vid Furuviks djurpark. Han bor här med sin familj, samt två papegojor, två katter och de sex råkorna. På senare år har forskare runt om i världen...

Orangeögda och bredkäftade fynd

De senaste tio åren, sedan Kambodja och Laos blev politiskt mer stabila och öppnades för forskare, har över tusen nya arter av växter och djur upptäckts i Mekongområdet.

Sök på sajten