rymdforskning

Tillbaka till månen – och vidare mot Mars

Lyssna på artikeln Den 20 juli 1969 klev Neil Armstrong ned på månen och yttrade sina berömda ord: ”Ett litet steg för en människa, ett jättesprång för mänskligheten”. Jorden runt följde människor tv-sändningen. Det var ett på många sätt betydelsefullt ögonblick. Men än i dag, 50 år senare, vet vi fortfarande inte vilken den långsiktiga betydelsen är. 12 personer kom till månen med Apollo I backspegeln kan Apolloprogrammet, den amerikanska satsningen att skicka människor till månen, se ut som en kortvarig parentes i rymdfartens historia. Under en period på bara tre och ett halvt år satte...

Esrange – Europas port till rymden

Lyssna på artikeln Om tio år kommer det inte bara att vara naturen som lockar turister hit till Kirunaområdet. Somliga kommer även att stå med sin kikare på en bergsknalle och titta på stora raketer som avfyras för att leverera miniatyrsatelliter till en omloppsbana uppe i rymden. Några av raketerna kommer kanske att vara av den återanvändningsbara sorten. Då finns ett extra spänningsmoment – att följa hur det första raketsteget kopplas loss och återvänder mot marken, för att till sist landa upprätt på en plattform. Sverige leder rymdrace Tester av Marslandare och liknande skulle också kunna...

Svenskbyggda instrument ska till Merkurius

Merkurius är liten och stenig, och den planet i solsystemet som kretsar närmast solen. Den är fortfarande ganska outforskad – hittills har bara två rymdsonder besökt planeten. Den första var Mariner 10 som gjorde två förbiflygningar på 1970-talet. Den andra hette Messenger och passerade planeten två gånger innan den lade sig i omloppsbana 2011–2015. Nu är en tredje sond på väg, BepiColombo , vars uppdrag bland annat är att utforska planetens gåtfulla magnetfält. Trots att Merkurius är så liten att den sannolikt inte har någon flytande kärna som kan röra sig och ge en dynamoeffekt, har den ett...

Europeisk resa till Merkurius

BepiColombo är den första europeiska farkosten som ska åka till Merkurius, den relativt outforskade planeten som ligger närmast solen. Den obemannade sonden ska sändas i väg i höst. Ombord finns bland annat tre instrument från svenska Institutet för rymdfysik. Resan beräknas ta sju år. Väl framme vid Merkurius ska två olika moduler kopplas loss från sonden och kretsa som satelliter kring planeten. Farkosten är uppkallad efter den italienske matematikern och ingenjören Giuseppe Colombo (1836–1921), som förklarade hur det kommer sig att Merkurius roterar tre gånger kring sin egen axel medan den...

Vårt öga vid Jupiter

Bild: Johan Jarnestad För drygt ett år sedan kom rymdsonden Juno fram till sitt mål Jupiter. Nu börjar resultaten från sondens mätningar trilla in.

Hitta rätt väg med Europas nya satelliter

Många har i dag svårt att navigera utan hjälp av gps ( global positioning system ). Det få kanske vet är att gps-systemet drivs av USA:s militär och kan strypas när som helst, av strategiska skäl. Det gäller även det andra stora systemet för satellitnavigering, ryska GLONASS ( global navigation satellite system ). Men nu finns ett civilt europeiskt alternativ. EU-kommissionen och den europeiska rymdorganisationen ESA sjösatte strax före jul Galileo. – Det är en otroligt viktig infrastruktur. Vi kan inte alltid lita på att vi har tillgång till gps, säger Robert Lundin på Rymdstyrelsen. Än så...

Podd: Rymdnationen Sverige

JUBILEUMSPODDEN #5: I år firar den svenska raketbasen Esrange utanför Kiruna 50 år. Om detta jubileum och om Sverige som rymdnation samtalar den svenske astronauten Christer Fuglesang (som var förste svensk i rymden!), rymdteknikern och pionjären Sven Grahn och Forskning & Framstegs Joanna Rose.

Hur ska Hubble skrotas säkert?

Frågan är vad som ska hända med det berömda teleskop som sedan 1990 låtit oss se kosmos på ett helt nytt sätt. Rymdteleskopet rör sig nu 568 kilometer ovanför jordens yta, men banan sjunker hela tiden. Att lämna teleskopet åt sitt öde och låta det krascha okontrollerat mot jorden är riskabelt. Två andra alternativ återstår – att styra ner det mot en landning i Stilla havet eller knuffa upp det till en högre bana. Än finns det tid att välja – en okontrollerad krasch beräknas inträffa någon gång i mitten av 2030-talet och en kontrollerad kan kanske genomföras i slutet av 2020-talet. Men det...

Rymdfärder hotas av soppatorsk

Den radioaktiva isotopen plutonium-238 är oumbärlig för att förse rymdsonder med el när solenergin inte räcker till under färder långt ut i rymden. Det är värmen från det radioaktiva sönderfallet som omvandlas till elektricitet i sådana system, som finns på bland annat Cassinisonden runt Saturnus, New horizons som flög förbi Pluto förra året och även Curiosityrobotarna på Mars. Men förråden börjar sina. Många har sett krisen närma sig då den amerikanska plutoniumreserven för civila ändamål nu bara är på 35 kilo, vilket endast räcker till ett par framtida rymdresor (se F&F 7/2015)...

Rymdens första blomma

”Ja, det finns andra livsformer i rymden!”, twittrade den amerikanske astronauten Scott Kelly upprymt från den internationella rymdstationen ISS. Den 16 januari slog den ut, en blomma av zinniasläktet. Det överraskade astronauterna, som under julen hade upptäckt mögel på sina gröna växter. Men växterna repade sig, och klarar sig minst lika bra i mikrogravitation som på jorden. Nasa ska även odla tomater på ISS. Experimenten syftar bland annat till att kunna servera färskvaror under långa rymdresor – till exempel till Mars, en resa på drygt åtta månader.

Nya stjärnor på väg i Kolsäcken

Den bläcksvarta nebulosan ligger 600 ljusår bort från oss i Södra korsets stjärnbild och är synlig med blotta ögat på den södra stjärnhimlen. Den är känd sedan urminnes tider och har avbildats på flaggor från bland annat Australien, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Samoa och Brasilien. Kolsäcken, eller Kolsäcksnebulosan, är som andra nebulosor ett kolossalt rymdmoln som består av stoft och gas. Men till skillnad från de andra nebulosorna är Kolsäckens vatten- och kvävemolekyler, liksom kolväten och andra enkla organiska molekyler, täckta med ett så tjockt lager av stoft att de skymmer nästan...

Philae ringer hem

Plötsligt vakande den till, landaren som försvann ur sikte i november förra året. Signalen fångades upp av moderfarkosten, Rosettasonden, som kretsar cirka 200 kilometer ovan ytan på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Rosetta har väntat på livstecken från Philae sedan i mars i år, då man tänkt att kometen kom tillräckligt nära solen för att ladda Philaes batterier. Philae verkar ha hamnat någonstans i ett skuggigt hörn på kometen när den tog mark den 12 november och slocknade snart därefter. Men nu verkar den fått tillräckligt med energi för att i 85 sekunder sända signaler till Rosetta vilka...

Rymdsonderna har bränslebrist

Plutonium är svårt att ersätta när sonderna ska långt ut i rymden. Redan bortom Mars bana räcker inte solenergin till. Och utan energi fungerar varken sondernas mätinstrument eller kommunikationen med jorden. Hela 11,5 kilo plutonium färdas till exempel med sonden New horizons som snart, efter en nio år lång resa, kommer fram till Pluto och solsystemets utkanter. För att producera el i rymden används så kallade RTG-generatorer. I dem omvandlas värme till el. Värmen frigörs spontant vid sönderfall av radioaktiva isotoper, och särskilt lämpligt för rymddrift är plutonium-238, eftersom det är...

Roboten sover medan kometen sjunger för den

Landaren Philae, som släpptes ned på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko från satelliten Rosetta i november, är nu bofast på sin komet. Men den hamnade på en plats dit solen bara når under 90 minuter av kometens tolv timmar långa dygn. Det är för lite för att ladda solcellerna, så roboten har försatts i dvala. Forskarna vid den europeiska rymdstyrelsen ESA hoppas att Philae piggnar till när kometen kommer närmare solen. Landningen blev dramatisk. Gravitationen på kometen är så svag att en elefant väger som en mus på jorden. Så det är svårt att hålla sig fast. Philae försökte landa ett par...

Sök på sajten