Annons

rymdforskning

Den radioaktiva isotopen plutonium-238 är oumbärlig för att förse rymdsonder med el när solenergin inte räcker till under färder långt ut i rymden. Det är värmen från det radioaktiva sönderfallet som omvandlas till elektricitet i sådana system, som finns på bland annat Cassinisonden runt Saturnus, New horizons som flög förbi Pluto förra året och även Curiosityrobotarna på Mars. Men förråden börjar sina. Många har sett krisen närma sig då den amerikanska plutoniumreserven för civila ändamål nu bara är på 35 kilo, vilket endast räcker till ett par framtida rymdresor (se F&F 7/2015)...
”Ja, det finns andra livsformer i rymden!”, twittrade den amerikanske astronauten Scott Kelly upprymt från den internationella rymdstationen ISS. Den 16 januari slog den ut, en blomma av zinniasläktet. Det överraskade astronauterna, som under julen hade upptäckt mögel på sina gröna växter. Men växterna repade sig, och klarar sig minst lika bra i mikrogravitation som på jorden. Nasa ska även odla tomater på ISS. Experimenten syftar bland annat till att kunna servera färskvaror under långa rymdresor – till exempel till Mars, en resa på drygt åtta månader.
Den bläcksvarta nebulosan ligger 600 ljusår bort från oss i Södra korsets stjärnbild och är synlig med blotta ögat på den södra stjärnhimlen. Den är känd sedan urminnes tider och har avbildats på flaggor från bland annat Australien, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Samoa och Brasilien. Kolsäcken, eller Kolsäcksnebulosan, är som andra nebulosor ett kolossalt rymdmoln som består av stoft och gas. Men till skillnad från de andra nebulosorna är Kolsäckens vatten- och kvävemolekyler, liksom kolväten och andra enkla organiska molekyler, täckta med ett så tjockt lager av stoft att de skymmer nästan...
Plötsligt vakande den till, landaren som försvann ur sikte i november förra året. Signalen fångades upp av moderfarkosten, Rosettasonden, som kretsar cirka 200 kilometer ovan ytan på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Rosetta har väntat på livstecken från Philae sedan i mars i år, då man tänkt att kometen kom tillräckligt nära solen för att ladda Philaes batterier. Philae verkar ha hamnat någonstans i ett skuggigt hörn på kometen när den tog mark den 12 november och slocknade snart därefter. Men nu verkar den fått tillräckligt med energi för att i 85 sekunder sända signaler till Rosetta vilka...
Plutonium är svårt att ersätta när sonderna ska långt ut i rymden. Redan bortom Mars bana räcker inte solenergin till. Och utan energi fungerar varken sondernas mätinstrument eller kommunikationen med jorden. Hela 11,5 kilo plutonium färdas till exempel med sonden New horizons som snart, efter en nio år lång resa, kommer fram till Pluto och solsystemets utkanter. För att producera el i rymden används så kallade RTG-generatorer. I dem omvandlas värme till el. Värmen frigörs spontant vid sönderfall av radioaktiva isotoper, och särskilt lämpligt för rymddrift är plutonium-238, eftersom det är...
Landaren Philae, som släpptes ned på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko från satelliten Rosetta i november, är nu bofast på sin komet. Men den hamnade på en plats dit solen bara når under 90 minuter av kometens tolv timmar långa dygn. Det är för lite för att ladda solcellerna, så roboten har försatts i dvala. Forskarna vid den europeiska rymdstyrelsen ESA hoppas att Philae piggnar till när kometen kommer närmare solen. Landningen blev dramatisk. Gravitationen på kometen är så svag att en elefant väger som en mus på jorden. Så det är svårt att hålla sig fast. Philae försökte landa ett par...