Rymdsonder

Vi lever på en av de nio planeter som cirklar kring solen. Solen är en av omkring två hundra miljarder stjärnor i vår galax, Vintergatan.

Nu har den skickat bilder på Saturnus måne Titan tagna på närmare håll än någonsin tidigare.

Mars bombarderas ständigt av partiklar från solen, den så kallade solvinden. Den river bort den övre delen av atmosfären och medverkar till att planetens yta torkar ut.

I teorin ska ett solsegel få en rymdfarkost att ta fart med hjälp av ljuspartiklar. Seglet är en spegel som reflekterar ljus, och när fotonerna studsar ger de farkosten en puff framåt.

Efter sju års färd dök rymdsonden Cassini i somras ner mot Saturnus och in bland planetens ringar.

Astronomiprofessor Hans Rickman ser fram emot att få närkontakt med en av solsystemets vagabonder. Efter ett års försening kom Rosetta äntligen i väg i början av mars.

Strax efter nyår skickade den europeiska rymdsonden Mars Express hem de första bilderna från Mars. Den tittade rakt ner på den röda, ärriga ytan.

På hösten 1977 skickades syskonfarkosterna Voyager 1 och Voyager 2 ut i planetsystemet för att undersöka jätteplaneterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Tidigt på kvällen den 14 och 15 december kan man se Merkurius titta uppovanför horisonten.

I slutet av september skickades rymdsonden Smart-1 upp från Kourou i FranskaGuyana och började sin långa färd till månen.

Onsdagen den 27 augusti mitt på dagen är planeten Mars närmare jorden än den någonsin har varit sedan vår tideräknings början.

En svag slutlig signal uppfattades den 22 januari i år, och alla senare kontaktförsök har misslyckats.

Ett styvt skum av kiseloxid och sand har lyckats ta sig in i Guinness rekordbok som världens lättaste material. Det kallas aerogel och väger bara ett par milligram per kubikcentimeter.

I början av mars lyckades NASA än en gång etablera tvåvägskontakt med den avlägsna rymdsonden Pioneer 10, som nu har hunnit nästan 12 miljarder kilometer bort från jorden.