Rymdteleskop

1. Norrsken på Saturnus. Saturnus med sina fina ringar har i likhet med jorden visat sig kunna lysa upp sina poler med norrsken.

Den högenergetiska gammastrålning som Fermiteleskopet tar emot avslöjar vad som pågår i kaoset runt exploderande supernovor, svarta hål och snabbt roterande pulsarer.

Vatten och flera organiska molekyler har nyligen upptäckts i Orionnebulosan, där många nya stjärnor bildas. Orionnebulosan är känd som en av rymden mest produktiva kemiska fabriker.

Det händer mycket i den tomma rymden mellan stjärnorna. Trots att den är tommare än något tomrum vi kan skapa på jorden pågår där kemisk aktivitet för fullt.

Från början, den 6 januari i år, såg den ut som en komet. Inte så märkvärdigt kanske. Men den något ovanliga formen frestade astronomerna till en närmare titt med rymdteleskopet Hubbles nya kamera.

Genom att studera ett knippe gammastrålar som anlänt till rymdteleskopet Fermi efter en över 7 miljarder ljusår lång resa testade forskarna om ljusets hastighet verkligen är konstant.

Lagunnebulosan ligger mellan fyra och fem tusen ljusår bort i Skyttens stjärnbild. Mängder av stjärnor håller på att bildas inne i det gigantiska, hundra ljusår breda molnet.

En dag kommer stjärnan Betelgeuse att explodera i en supernova, det vet astronomerna. Men om det inträffar om tio eller om tiotusen år är ovisst.

Nyheten om ett nedslag på Jupiter kom den 19 juli från en amatörastronom i Australien och fick flera teleskop att avbryta sina uppdrag för att vända blicken mot planetsystemets mäktigaste medlem.

Onsdagen den 13 maj dök två mörka prickar upp mot solens släta yta.

Herschelteleskopet är ett gigantiskt öga, störst i rymden hittills. Det spanar ut i infrarött ljus och kan till exempel avslöja ofödda stjärnor inuti enorma moln av gas och stoft i rymden.

Galaxhopen som Hubble­teleskopet här avbildar kallas Arp 194, efter Halton Arp, en omstridd astronom som fann och studerade ett flertal ovanliga galaxhopar i rymden.

Vatten överallt, men vart tog syret vägen? Viktiga pusselbitar föll på plats när Odin gjorde sina astronomiska spaningar – här är ett axplock.

Den svenska astronomen Malcolm Fridlund, vetenskaplig projektledare för rymdteleskopet Corot, leder arbetet med att söka efter nya planeter, en jakt som nu krönts med framgång.