Annons

zoologi

Storskarvar hör bra – även under vattnet. Det har forskare vid University of southern Denmark (SDU) visat genom att låta fåglarna söka upp en ljudkälla under vattnet, där de sedan belönades med en matbit. – Det måste vara användbart för skarvar att höra under vattnet. De är beroende av att kunna hitta mat även om vattnet är grumligt eller om de lever i arktiska vatten där det är mörkt långa perioder, säger forskaren Kristin Hansen, som medverkade i studien. Storskarvens hörsel är i klass med sälars, vilket innebär att de kan höra läten från bytesfiskar. Det innebär även att de kan störas av...
Honor av kronhjort är sociala och lever i grupp. Den främsta dödsorsaken bland de kronhjortar som nyligen studerades av en internationell forskargrupp, där även svenska forskare ingick, var jakt. Honorna får därför erfara att gruppmedlemmar blir dödade och kan ta lärdom av det. Dessutom lär de sig överlevnadsknep av varandra. Ju äldre hjortarna blir, desto skickligare blir de på att undvika jägarna. När hjortarna närmar sig medelåldern, vid 8–10 års ålder, är de enligt forskarna i princip omöjliga att jaga. – Det innebär inte att de äldre honorna är smartare än jägarna. Men de är smartare än...
Forskare har i en ny genetisk studie funnit bevis för att flundrefisken skrubbskädda i Östersjön faktiskt består av två olika arter – och att den nya arten har utvecklats på endast 8 500 år. Det är en rekordnotering i världen. Normalt tar den här typen av marin artbildning betydligt längre tid, ofta flera hundratusen år. – Dels har det här gått väldigt fort och dels har det skett i en marin miljö där det hela tiden funnits kontakt mellan ursprungsarten och den nya varianten. Det förändrar synen på hur nya arter kan uppstå i marina miljöer, säger Ann-Britt Florin, forskare vid Institutionen...
Bild: Johan Jarnestad
Det tar bara 0,1 sekunder för nyckelpigan att öppna sina prickiga täckvingar och fälla ut flygvingarna. Att sedan vika ihop allt igen tar ett par sekunder. Japanska forskare har studerat förloppet i detalj, för att ta reda på hur de tunna vingarna kan vara både vikbara och så stabila. De såg att vingarna spänns ut av lister som påminner om rullbara måttband av stål, med längsgående veck som gör dem styva. Små strukturer på täckvingarnas insida ”knäcker”sedan vecken, så att listerna kan vikas och läggas till rätta. Forskarna hoppas att upptäckten ska leda till nya sätt att utforma allt från...
Forskare har upptäckt att den sydamerikanska grodarten Hypsiboas punctatus strålar ut ett blågrönt sken när det är skymning eller fullmåne. Det är den ultravioletta strålningen i ljuset som får grodan att lysa. Fenomenet kallas fluorescens och är ganska vanligt bland havslevande djur, men mycket ovanligt hos landdjur – och fram tills nu helt okänt bland groddjuren. Grodan H. punctatus är en vanlig art som beskrevs redan på 1700-talet. Dess nyupptäckta lysförmåga väcker frågor hos forskarna: Finns det fler lysande grodarter – och varför lyser de? Källa: Nature