Annons

zoologi

Lyssna på artikeln Hjärna och nervsystem kan se mycket olika ut i djurvärlden. Korpar har till exempel fler hjärnceller per gram hjärna än en människa, bläckfiskar kan ha hjärnan i armarna och många spindlar har stora hjärnor för att kunna spinna komplicerade nät. Och sjöpungarna avvecklar hjärnan när de blir vuxna. Korpens hjärna har många nervceller Ett gram korphjärna innehåller närmare tre gånger så många nervceller som ett gram människohjärna. Och korphjärnans intelligenscentrum, palladium, innehåller hela 14 gånger fler nervceller per gram än vad man finner i människans hjärnbark. Det...
Svenska och spanska forskare har analyserat relativ hjärnstorlek hos 1900 fågelarter och jämfört med deras släktträd. Forskarna förklarar sina resultat med att smarta fåglar är bättre på att förändra beteende, och en ny livsföring kan i förlängningen leda till att en ny art bildas. Men skulle detta innebära att djurvärlden hela tiden rör sig mot mer och mer intelligenta arter? Nej, inte nödvändigtvis, det finns många andra faktorer som förklarar varför nya arter uppstår, enligt Ferran Sayol från Göteborgs universitet som lett arbetet med studien. Eftersom intelligenta arter generellt...
Tillsammans med chimpanserna hör bonoboerna till människans närmaste släktingar. De har gjort sig kända som ”hippie-apor” för sitt fridfulla leverne, delad dominans mellan könen och promiskuösa sexuella vanor. Bland annat använder de sex för att lösa och förebygga konflikter. Nu har amerikanska forskare sett att bonobohonor föredrar sex med andra honor om de behöver välja. Efter att ha gnidit sina könsdelar mot varandra hade honorna också högre halt av lyckohormonet oxytocin och var mer benägna att vara nära varandra eller försvara varandra, jämfört med par av olika kön. Sex mellan...
Fåglars luktsinne har ansetts som obetydligt men tidigare i år visade en svensk studie att kråkfåglar och trastar kan lukta sig fram till maten. Nu har amerikanska forskare visat att små mesar beaktar doften av en eventuell partner. Två snarlika arter fick känna kroppslukter från olika individer, utan att se eller höra varandra. Fåglarna skiljde ut och föredrog sina artfränder, enligt en studie som publicerats i Ecology and Evolution. Läs mer om fåglars luksinne på Conspecific olfactory preferences and interspecific divergence in odor cues in a chickadee hybrid zone
Under vintern 2014 dök ett vargpar upp i skogarna runt Sjunda, en liten ort utanför Gnesta i Stockholms län. De mutade in ett revir, något som inte skett i dessa trakter under de senaste hundra åren. Kort därefter rev vargarna ett stort antal får på en gård i reviret. Det väckte både ilska och oro hos ortsbefolkningen. Fårägarna ansökte om skyddsjakt (läs mer i Så skyddas tamboskap bäst ur F&F #1/19). Men det blev avslag. Länsstyrelsen menade att de inte hade gjort tillräckligt för att skydda sina djur. Angreppen på får fortsatte och beslutet om avslag för skyddsjakten överklagades...
Den fästing som står för nästan alla angrepp på människor och andra däggdjur i Sverige heter Ixodes ricinus och kallas den ”vanliga fästingen”. Varje år drabbas mellan 200 och 400 svenskar av allvarlig TBE-sjukdom, som orsakas av ett virus som kallas TBEV ( tick-borne encephalitis virus) . Sjukdomen har ökat stadigt sedan 1980-talet. I vissa fall leder TBE-sjukdom till hjärnhinne- och hjärninflammation. Ökningen av TBE kan till stora delar förklaras av klimatförändringarna och av den kraftiga ökningen av rådjursstammarna, som pågick fram till 1990-talet. Rådjuret är ett av fästingens...