Melatonin och drömmen om ungdom och hälsa

Obs: Detta är en artikel från 1997 och kunskapsläget har utvecklats sedan dess: Här kan du läsa en mer aktuell artikel i ämnet.

Drömmar och förhoppningar om ungdom på burk. Hormonet melatonin saluförs som mirakelmedel som sägs kunna skjuta åldrandet på framtiden, skydda mot sjukdomar och sätta fart på samlivet. I Sverige är melatonin klassat som läkemedel och förbjudet att sälja annat än på recept. Flera andra länder har liknande lagstiftning. Ändå går melatonin att köpa svart från europeiska försäljare eller direkt på de virtuella apotek som finns på Internet. Eller i USA där medlet säljs fritt. Där klassas det som naturläkemedel och kosttillskott och går att köpa i hälsokostaffärer.

”Köp en flaska i dag och ta själv reda på varför alla talar om melatonin”, uppmanar amerikanska tillverkare i annonser. ”Hur melatoninvänlig är din livsstil?”, frågar andra. Och radar upp symtom som enligt dem kan tyda på melatoninbrist: kroniska sjukdomar, cancer, koncentrationssvårigheter, upprepade förkylningar och virusinfektioner, minnes- och humörsvängningar, depression, svårighet att somna och trötthet på dagtid. Man räknar med att fyrtio miljoner amerikaner har lyssnat till locktonerna och nu provat medlet av en eller annan anledning.

Mirakel eller galenskap?

Marknadsföringen av melatonin skiljer sig från gamla tiders universalläkemedel som krängdes av kvacksalvare. Melatoninet har lanserats med hjälp av amerikanska forskare som fått stort utrymme och okritisk uppmärksamhet i medierna. Under de senaste åren har flera böcker hyllat melatonin som mirakelmedicin, en av dem skriven av en nestor på området, Russel Reiter, professor i neuroendokrinologi vid University of Texas: Melatonin, your body’s natural wonder drug. Andra böcker är ännu mer löftesrika och talar om melatoninmirakel, antiåldrandehormon, bättre sex-sömn-hälsa och längre liv. Andra forskare och de stora vetenskapliga tidningarna morrar å sin sida om melatonin-galenskap och överdrifter och hävdar att både medier och inblandade forskare övertolkar vetenskapliga data.

Vad finns det då för grund för alla dessa löften?

Mer melatonin

– Det vi vet i dag är att melatonin kan ställa om våra sömntider och på så sätt hjälpa mot jet lag efter långa flygresor österut eller västerut. Men oftast räcker det att anpassa sig till dagsljuset på resmålet. Också sömnproblem kan avhjälpas när sömnrytmen är rubbad av för litet melatonin, säger Lennart Wetterberg, professor i psykiatri vid S:t Görans sjukhus i Stockholm och pionjär inom melatoninforskningen.

Intresset för melatonin som läkemedel växer nu också i Sverige. Antalet utskrivna recept ökar i så hög grad att Läkemedelsverket vill ha stramare regler för förskrivning av medlet. Osäkerheten hos läkarna är stor. Förskrivna dagsdoser, huvudsakligen mot sömnbesvär, kan variera tusen gånger i styrka, allt från 0,1 mg till 100 mg! Tallkottkörtelns tillverkning av melatonin varierar från individ till individ, och lämplig dos beror på hur mycket av hormonet som normalt produceras. Melatonin, 5-metoxy-N-acetyltryptamin, som substans är inte särskilt intressant för läkemedelsbolagen, eftersom den inte går att patentera och därmed skydda ekonomiskt.

– Därför görs heller inga stora kliniska utvärderingar.

Biverkningar har rapporterats i form av hjärtklappning, magbesvär, sömnstörningar, mardrömmar, synhallucinationer, oföretagsamhet och trötthet. Långtidseffekter vet man alltför litet om.

– Vi kan jämföra med ett annat hormon, kortison, som hämmar inflammationer och allergier vid tex ledgångsreumatism och astma. Långtidsanvändning med höga doser kortison betraktades som ofarlig och riskfri till dess följderna visade sig: benskörhet, hjärtsvikt, viktökning, diabetes, blödningar i huden, psykiska störningar som depression och hos barn också tillväxthämning.

– Melatonin når alla organ och celler i kroppen med information om tid på dygnet, tid på året och kanske också om livslängden eftersom melatoninhalten sjunker med ökad ålder, säger Lennart Wetterberg. Hos alla nu undersökta djurarter, från enkla organismer till människor, följer tillverkningen av melatonin en daglig rytm som skiftar mellan ljus och mörker. Melatonin är nattens hormon. Starkt ljus stoppar tillverkningen. Hos ryggradsdjur bildas melatonin så snart mörkret faller, oberoende av om djuren är aktiva på natten eller på dagen.

Dygnsvariationen i tillverkningen hos däggdjur har sitt upphov i en biologisk klocka i mellanhjärnan, i vilken de suprachiasmatiska kärnorna (kallade SCN) ingår som kuggar. Den styrs av dygnets växling mellan ljus och mörker, direkt via ögats näthinna. Därifrån sänds nervsignaler till tallkottkörteln som under mörker tillverkar melatoninet, som i sin tur påverkar den biologiska klockan. Under fostertiden är det mammans melatoninhalter som stakar ut dygnsrytmen när SCN utvecklas hos fostret.

Melatoninhalter som arv

Vi människor bildar olika mycket melatonin. Ärftliga faktorer styr hur mycket melatonin vi tillverkar. ­Människor kan delas in i grupper av låg-, mellan- och högproducenter. Halterna minskar med stigande ålder. En medelålders person tillverkar bara hälften så mycket melatonin som i sin barndom.

Men också alkohol kan sänka melatoninhalterna, liksom blodtrycksmedicin som betablockerare. Låga halter är också vanliga vid depression, fetma, brist på sköldkörtelhormon, smärta ”utan orsak” och Hortons sjukdom med periodvis återkommande halvsidig migrän.

– En människa som tillverkar mindre melatonin än normalt kan få problem att sova, vaknar tidigt på morgonen och blir trött och nedstämd.

Normala melatoninhalter gör oss sömniga. Riktigt höga melatoninhalter fungerar som p-piller. De sänker kvinnors fruktsamhet, eftersom äggstockarnas produktion av östrogen och de hormon som styr ägglossningen minskar. De doser som testats har varit hundra gånger högre än kroppens egen tillverkning.

Ur ett evolutionärt perspektiv sätter melatonin kroppen och fruktsamheten på sparlåga under det mörka vinterhalvåret när mer melatonin tillverkas.

Möss lovar ingening

Hos djur styr melatonin en rad fysiologiska årscykler: fortplantning och brunst (hos vissa djur krymper könskörtlarna och blir små som hos omogna ungdjur så snart parningsperioden är över), förmågan att lägga på hullet, hårfällning/pälsömsning m m.

Det är också djurförsök som har satt fart på spekulationerna om melatoninets mirakulösa verkningar på oss människor. Påståendet att melatonin skjuter åldrandet på framtiden grundar sig på olika försök utförda på möss. Möss som fick melatonin blev ungdomligare, piggare och glansigare i pälsen än sina släktigar som fick klara sig utan hormonet – och visades glatt upp på Internet allteftersom de växte till sig. Men, mössen i försöken är mycket speciella. De tillhör en art som föds med defekt tallkottkörtel som inte kan tillverka melatonin. Andra musförsök har gett helt andra resultat. Vid ett försök på möss med normal tillverkning av melatonin förkortade extradoser av melatonin deras livslängd eftersom de drabbades av underlivstumörer.

– Det som händer möss kan inte automatiskt överföras på vare sig människor eller andra djur, säger Lennart Wetterberg.

Andra saluförda förväntningar på melatonin – skyddet mot allt från cancer och hiv till Alzheimers sjukdom – grundar sig på att melatonin är en s k antioxidant, precis som vitamin C och E.

– Visst kan melatonin ha skyddande effekter. Men taget vid fel tidpunkt och i fel dos, kan det ha motsatt effekt. Melatonin är nämligen ett tidsberoende hormon som visat sig kunna både stimulera och hämma cancercellers växt beroende på tidpunkten i dygnscykeln då det ges. Löftena om ett vitalare sexliv går också tillbaka på djurförsök och fåravel. Baggar har med melatoninets hjälp blivit parningsvilliga utanför den vanliga brunstperioden. Men inte utan problem för baggen – efteråt.

– Innan någon rekommenderar att många människor ska använda melatonin, kan det vara klokt att tänka på vad som händer baggarna efter behandlingen. Då minskade deras sexuella spänst, och spermierna blev färre med fler defekter än hos baggar som inte fått extra melatonin, säger Lennart Wetterberg.