Boom för melatonin

Det här är en artikel från 2020.

I över tio års tid kände sig Annika totalt utmattad.

– Jag var aldrig utsövd. Kroppen slutade fungera. Det blev fel på njurarna och allt möjligt. Jag var verkligen nära att ge upp, säger hon.

Det största problemet var att dygnsrytmen spårade ur. Annika – som egentligen heter något annat – kunde aldrig somna före klockan två på natten. När väckarklockan ringde på morgonen var hon som förlamad. Hon blev deprimerad och sjukskriven. Men för ett par år sedan fick hon behandling med hormonet melatonin mot sin förskjutna dygnsrytm.

Det är hon långt ifrån ensam om. 2019 fick nästan 190 000 svenskar recept på melatonin för olika former av sömnstörningar. På ett decennium har antalet tiofaldigats och kurvan fortsätter att peka brant uppåt med en dubblering bara under de senaste tre åren. Trenden gäller både män och kvinnor i alla åldrar men är extra tydlig bland barn och ungdomar upp till 17 år.

Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen, ser flera faktorer som tillsammans driver på melatonintrenden i hela samhället.

– Diagnostiken av adhd har ökat, och bland dem som har adhd finns ofta problem med sömn, säger han.

Hälften av alla barn och ungdomar som får recept på melatonin har minst en psykiatrisk diagnos. Den vanligaste är adhd, enligt en genomgång som Läkemedelsverket publicerade i fjol. Även medicineringen överlappar. Hela två tredjedelar av alla pojkar med melatoninbehandling får samtidigt medicin mot adhd. För flickor är andelen knappt hälften.

En del av ökningen kan alltså bero på att allt fler får en adhd-diagnos, och att den gruppen ofta får melatonin mot sömnbesvär. Dessutom har det blivit lättare för läkare att skriva ut melatonin.

Melatonin i form av tabletter är en godkänd korttidsbehandling mot sömnbesvär bland personer äldre än 55 år. Det framgår av Fass, en databas där läkemedelsindustrin sprider information till läkare, vårdpersonal och allmänhet om hur läkemedel ska användas. Där står också att tabletterna kan hjälpa vuxna personer att hantera rubbningar i dygnsrytmen till följd av flygresor över många tidszoner.

Behandling av barn med sömnproblem ingår inte i rekommendationerna, och databasen slår fast att det ännu inte finns några studier som visar att medicinen är effektiv och säker för barn upp till 18 år.

Trots det skriver läkare ut allt mer melatonin utanför de gällande rekommendationerna. Tidigare var de tvungna att fylla i en blankett och motivera så kallad off label-användning för varje enskild patient. För melatonin försvann det kravet för fyra år sedan.

– Det kan också ha bidragit till en ökad förskrivning, säger Peter Salmi.

Samtidigt noterar han att läkare skriver ut allt mindre av andra mediciner mot oro och sömnbesvär. Det gäller framför allt så kallade bensodiazepiner och liknande läkemedel.

– Vi ser en tydlig minskning över tid, speciellt bland barn. Så där har det skett ett skifte, säger Peter Salmi.

Sömnmedel inom gruppen bensodiazepiner har ofta god effekt. Den stora nackdelen är att de kan leda till beroende. Den som blivit beroende och slutar tvärt med sin medicin kan få ångest, mardrömmar och sömnbesvär. Melatonin har helt andra egenskaper.

– Enligt den tillgängliga forskningen finns inga belägg för att man kan bli beroende av melatonin, säger Jan Hedner, klinisk farmakolog och sömnforskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Melatonin är ett hormon som ingår i kroppens invecklade maskineri för att följa dygnets växlingar. När halten stiger på kvällen blir man dåsig och det känns som en bra idé att gå och lägga sig. Det är skälet till att melatonin används som sömnmedel.

Kroppens eget melatonin kommer från tallkottkörteln, som är stor som ett riskorn och sitter inklämd i ett veck bakom hjärnstammen. Där är det alltid mörkt. Men i ögats näthinna finns förutom tappar och stavar en tredje typ av ljuskänsliga celler som hjälper tallkottkörteln att skilja mellan dag och natt.

När mörkret faller reagerar körteln genom att pumpa ut mer melatonin i blodet. Starkt ljus från solen, lampor, mobiler och andra ljuskällor sänker halten – vilket har lett till att melatonin skämtsamt kallas vampyrhormonet. Det är aktivt på natten och skyr allt ljus.

Forskare i USA upptäckte hormonet i tallkottkörtlar från kor redan för 60 år sedan. Slakteriavfall var från början den enda källan till melatonin. Numera framställs ämnet på syntetisk väg.

I många länder säljs melatonintabletter receptfritt som kosttillskott. I hela världen omsätter handeln uppskattningsvis tio miljarder kronor. Men tabletterna är långt ifrån någon universalkur mot sömnbesvär. Ett bekymmer är att hormonet snabbt bryts ner i kroppen. Halten i blodet halveras på mindre än en timme.

– Det betyder att den vanligaste typen av melatonintabletter inte ger särskilt mycket effekt vid sömnstörningar, förutom vid själva insomnandet. Senare finns ju nästan inget melatonin kvar på grund av den korta halveringstiden, säger Jan Hedner.

Kroppens egen produktion av melatonin kan klinga av med stigande ålder. Inget annat organ i kroppen förkalkas lika snabbt som tallkottkörteln. Hos många människor börjar halterna av det sömnreglerande hormonet svaja redan i femtioårsåldern.

– Då kanske man inte längre har kvar de normala förändringarna av melatoninhalten över dygnet, säger Jan Hedner.

Ett läkemedelsbolag i Israel utvecklade därför tabletter som bryts ner långsamt i tarmen så att hormonet frisätts i jämn takt genom hela natten. De har en viss effekt i kliniska studier på personer äldre än 55 år med dålig sömn. I en grupp som fick behandlingen under tre veckor upplevde 26 procent att de sov bättre och var piggare på morgonen. Motsvarande andel var 15 procent i en placebogrupp som bara fick sockerpiller.

Men i genomsnitt är effekten blygsam. En sammanställning av ett tjugotal studier visar att melatonin minskar tiden det tar att somna med sju minuter jämfört med placebo, och förlänger den totala sömnen med åtta minuter.

Det vetenskapliga stödet för att hormonet hjälper mot jetlag är något bättre. Solljus har en välkänd förmåga att justera kroppens inre klocka. Men en melatonintablett mellan klockan tio och midnatt på ankomstdestinationen kan också bidra till att anpassa dygnsrytmen till rätt tidszon.

Genom åren har forskare publicerat tusentals rapporter om sambandet mellan sömn och melatonin. Tyvärr är de flesta för små och dåligt kontrollerade för att ge några säkra besked, enligt Jan Hedner.

– Man behöver inte ens vara särskilt gnällig för att se bristerna, säger han.

I synnerhet saknas välgjorda studier av vad som händer om man tar hormonet under lång tid. Trots det anser Jan Hedner att det i många fall är befogat att skriva ut läkemedlet, även utanför de gällande rekommendationerna. Han understryker att massor av människor runt om i världen använder melatonin. De första preparaten dök upp för bortåt ett halvsekel sedan och med tiden har konsumtionen stigit utan att det kommit några vetenskapligt grundade larm om allvarliga biverkningar.

– Miljontals människor har tagit det här. Så därför kan man säga att säkerheten är betryggande hög, säger Jan Hedner.

På sin egen mottagning träffar han ofta patienter som har svårt att somna före klockan två eller tre på natten. Det är ett vanligt problem. Enligt vissa uppskattningar lider upp till var tionde person av det som kallas Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD). I somliga fall beror det på en mutation i genen CRY1 som ingår i cellernas biologiska klocka.

De drabbade har stora problem att sköta skola, arbete och annat i vardagen.

– Där har melatonin en ganska bra effekt. Även om en del är placeboeffekter så är mycket vunnet ändå för det är en väldigt plågad patientgrupp, säger Jan Hedner.

För en del patienter är medicinen verkningslös. På förhand är det svårt att avgöra vilka som kommer att bli hjälpta. Annika hör till de lyckligt lottade. Varje kväll tar hon punktligt en kombination av kort- och långtidsverkande melatonintabletter och somnar strax efter klockan tio.

– Jag vaknar utsövd. Nu jobbar jag 75 procent och kan sköta hem och hushåll själv. Jag har ju fått livet tillbaka. Så är det faktiskt.