Konstgjorda sinnen…

…kommer framtidens robotar att behöva för att kunna navigera i naturliga miljöer och där utföra vissa uppgifter. Forskarna utvecklar artificiella näsor, artificiella balanssinnen osv, men det betyder inte att dessa till synes mänskliga sinnen fungerar likadant som våra. Dels är datorsinnen uppbyggda enligt delvis andra principer, dels är förmågan att urskilja objekt i omgivningen – en doft, en rörelse eller dylikt – i vissa fall mycket bättre och i andra fall mycket sämre än människans förmåga. Syftet är alltså inte att strikt efterbilda våra sinnen, utan att ge robotarna möjlighet att hantera oplanerade situationer som inte kunnat förutses i alla detaljer. Ju mer obestämda lägen en robot ska klara, desto mer komplex är den att bygga. Läs mer om detta här.

För tidigt födda barn

På senare år har vi med stigande häpnad sett hur läkarvetenskapen allt bättre klarar att rädda för tidigt födda barn, till och med dem som bara väger ett drygt halvkilo vid födseln. Men allt är inte frid och fröjd. Nu har en uppföljning av dessa extremt tidigt födda barn gjorts till 10-årsåldern, och förutom de mer uppenbara handikappen som några drabbas av visar studien också på mer smygande problem i form av lägre IQ och senare mognad, genomsnittligt sett.

Artikeln väcker svåra frågor av typen: Även om man gör allt för att rädda livet på de barn som faktiskt föds, oavsett hur mycket för tidigt det sker, hur långt bör forskningen inrikta sig på att utveckla metoder för att klara barn som föds ännu tidigare än de som i dag kan räddas?

Frågor som på detta sätt kombinerar vetenskapliga och etiska aspekter är numera vanliga, och ett av Forskning & Framstegs mål är att bidra med sakligt underlag för våra läsare att bilda sig en egen uppfattning.