Dålig information inför bröstoperation
Kvinnor som söker rådgivning på grund av oro för ärftlig bröstcancer kommer från släkter där sjukdomen är vanlig. De vill ha råd eftersom de är medvetna om att de löper större risk än andra kvinnor att drabbas. För att slippa leva med oron för att insjukna väljer några att operera bort sina bröst, trots vetskapen att det kanske sker i onödan.
Sociologen Tora Holmberg vid Uppsala universitet har analyserat artiklar om ärftlig bröstcancer i dags- och veckopress, skandinaviska medicinska tidskrifter samt information riktad till läkare. Enligt henne framställs de kvinnor som väljer operation som handlingskraftiga och oböjliga inför sitt öde. Medan kvinnor som inte vill veta om de har arvsanlagen eller inte framställs som om de tror på ödet, är för positiva eller bara rädda för sanningen. Men att bestämma sig för att inte operera är också att agera, att fatta ett beslut, understryker Tora Holmberg.
Skillnaden i hur kvinnornas beslut beskrivs kan ställas mot de riskbedömningar som görs. De framställs enligt Tora Holmberg som mycket exakta när de i själva verket är osäkra och dessutom inte enhetliga. Riskkalkylernas tillförlitlighet diskuteras dock inte, inte heller att en del operationer kanske görs i onödan.
När den medicinska riskkalkylen presenteras för den enskilda kvinnan sker ofta ett statistiskt felslut, enligt Tora Holmberg. Läkaren jämställer cancerrisken i en grupp av människor med en enskild individs risk. I stället för att säga att i en grupp av individer har ungefär 80 procent fått bröstcancer, är det budskap som förmedlas att den enskilda kvinnan har 80 procents risk att få denna cancerform. Det senare får en annan innebörd en det första.
En riskkalkyl är ingen objektiv sanning utan anger en tolkningsram. Och om ansvaret för beslutet om operation läggs på kvinnan faller ingen skugga över läkarna.
