I Sverige finns 280 arter av vilda bin
Som entusiast för just vildbin såg jag med glädje att Forskning & Framsteg har skrivit om denna insektsgrupp. Men jag vill peka på några felaktigheter som trots allt smugit sig in i texten.
I Sverige finns inte enbart ett åttiotal vilda arter av bin, snarare så många som 280 arter, varav ungefär 40 är humlor. Gruppen vildbin är för de flesta svenskar helt anonym trots den mycket stora nytta de faktiskt gör som pollinatörer av såväl vilda växter som trädgårdsväxter. Som mycket riktigt påpekas i notisen är svält en viktig hotfaktor, men även brist på lämpliga platser där de kan bygga bon och para sig.
Det fina fotot i notisen visar mycket riktigt arten Macropis labiata. Men på svenska kallas biet ”oljebi” eller ” lysingbi” och inte ”byxbi”. Det senare namnet avser en grupp om tre vildbiarter som har särdeles långa och spektakulära samlingshår på bakhasorna, vilket har gett dem deras namn. Förmodligen är två av arterna försvunna från landet. Den tredje har minskat under senare decennier men finns fortfarande kvar att glädjas åt på flera håll i Syd- och Mellansverige.
Lysingbiet är däremot inte hotat i dag. Dess värdväxt strandlysing är ganska vanlig. Hanarna som ofta kläcks litet före honorna kan ses patrullera blommor av strandlysing i väntan på att honorna ska komma dit. Till skillnad från de lysingstrogna honorna kan hanarna överleva genom att suga nektar från allehanda växter som blommar i närheten.
Lysingbiet använder de magnifikt utrustade benen till att håva upp oljan från växtens särskilda oljebehållare. Lysingbiet använder oljan till att täta boet, och växten ser med oljan till att locka till sig pollinering. Som synes på F&Fs foto i 5/01 har denna lysingbihona även samlat pollen (en stor gul klump) i bakbenens samlingsorgan som bildas av särskilt styva hår. Pollenet ges sedan till lysingbiets larv och samlas enbart från strandlysing – en växt som biet gjort sig beroende av.
N.ERIK SJÖDIN
Svar:
Javisst! Erik Sjödin har alldeles rätt både när det gäller bibilden och antalet arter i Sverige. Av drygt 280 arter bin och humlor i Sverige är 83 rödlistade, dvs de löper stor risk att försvinna. Den höga andelen rödlistade arter beror nästan uteslutande på förändringarna i vårt odlingslandskap. Övergödning, ogräsbekämpning, täckdikning m m har minskat tillgången på pollenväxter och lämpliga boplatser för vilda bin. Flera arter har redan försvunnit från landet.
Macropis labiata betraktas däremot inte som hotad. Det biet är specialiserat på pollen från ett enda växtsläkte, nämligen Lysimachia. Den vanligaste pollenkällan är videört eller strandlysing, men även prydnadsväxten praktlysing fungerat utmärkt. Genom att ha några rejäla bestånd av denna perenn i sin trädgård kan man försörja en hel population av lysingbiet. Som lämplig boplats passar en glest bevuxen, sydvänd slänt, gärna med sandblandad jord.
Trädgårdar utgör en viktig livsmiljö för vilda bin och humlor och har definitivt stor potential när det gäller att utveckla boplatser och val av blommande örter, buskar och träd.
BJÖRN CEDERBERG
ArtDataBanken
