Rökaren nästan en miljon dyrare
En rökare kostar skattebetalarna 830 000 mer under sin livstid än en person som aldrig har rökt. Då har man utgått från den förväntade nettokostnaden, alltså de offentliga utgifter, minus avgifter och skatter, som man räknar med rökaren får under sin livstid.
– Vi har jämfört vad rökaren får ut och vad icke-rökaren får ut i förhållande till vad de har betalt in i form av skatter och avgifter, förklarar professorn i hälsoekonomi Björn Lindgren som tillsammans med forskarstuderande Louise Roberts svarar för studien.
Det är kostnader för sjukvård, sjukfrånvaro, pensionsförmåner och äldreomsorg som avses (se bilden). Studien är den första i sitt slag i denna omfattning, både i Sverige och internationellt, men inkluderar inte passiv rökning.
Även om skatten på tobak är hög så räcker den inte för att finansiera de högre kostnaderna för rökaren. Enligt forskarna är det heller ingen bra väg att höja tobaksskatten för att minska rökningen och för att bidra mer till dess kostnader. Smuggling och olaglig försäljning beskär skatteintäkterna. I stället föreslår forskarna riksdifferentierade premier, vilket innebär att rökaren skulle betala mer till socialförsäkringen än icke-rökaren.
Det finns etiska argument både för och emot, Björn Lindgren tar inte ställning. Men han formulerar grovt det etiska argumentet för en riskdifferentiering.
– Individens beslut ska respekteras så länge det inte skadar någon. Rökarna är väl medvetna om riskerna, enligt alla studier, men delar av kostnadsbördan bärs av andra.Argumentet är tillämpbart även på dem som dricker för mycket alkohol, är överviktiga eller motionerar för litet. De fåtal studier som gjorts visar att även dessa grupper är medvetna om riskerna.
