Terror – ny biologisk krigföring

I dag mjältbrand, i morgon genmodifierade signalsubstanser i hjärnan? Även om inte riskerna ska överskattas, finns nu nya sätt att skapa biologiska vapen.
Publicerad

Fyra brev, alla postade samma dag från samma postkontor i New Jersey, har skrämt upp världen. Breven innehöll sporer av mjältbrandsbakterien antrax. Den medicinska skadan mätt i dödsfall och smittade är begränsad, men händelsen har fått oss att inse hur sårbart samhället är mot bioterrorism. Nu diskuterar läkare och hälsomyndigheter världen över hur man ska kunna förbättra beredskapen mot attacker med antrax, smittkoppor, pest och andra förödande mikroorganismer.

Farlig utveckling

Ett internationellt avtal från 1972 förbjuder bl a utveckling av biologiska stridsmedel. Tyvärr har avtalet visat sig vara tämligen tandlöst: vi vet att bl a forna Sovjetunionen, Irak och USA har bedrivit sådan förbjuden verksamhet.

– Numera har man vid militära laboratorier tagit fram bakteriestammar av både antrax och pest som är resistenta mot alla former av antibiotika, berättade Kurt Lantorp i slutet av oktober på ett möte på Svenska läkaresällskapet. Lantorp är smittskyddsläkare och deltar i planeringen av befolkningsskyddet i Sverige.

På 1980-talet sysselsatte Sovjetunionens biovapenprogram 60 000-70 000 forskare. Ken Alibek är en av dem. År 1992 flyttade han till USA och arbetar där med att utveckla försvar mot biovapen. I en intervju i mitten av juli 2001 i den brittiska tidskriften New Scientist säger Alibek att inställningen till biovapnen har förändrats.

På 1900-talet var länderna intresserade av sådana vapen för massdestruktion i krig, men nu tänker man sig att användningen främst kommer att ske förtäckt i syfte att sprida skräck och förvirring. Han talar om användning av biovapen vid lågintensiva militära konflikter. Höstens situation i USA stämmer kusligt väl med den bild som Alibek målade upp två månader före de första antraxfallen. Han utesluter inte heller att fjolårets mul- och klövsjukeepidemi i England kan vara ett resultat av en fientlig handling.

Missbrukad genteknik

En ny tänkbar typ av vapen är virus som inte är dödande men som bär på gentekniskt modifierade arvsanlag för signalsubstanser som serotonin och betaendorfin. Dessa substanser påverkar människans psyke. Vid infektion med sådana genmodifierade viruspartiklar kan patienten bringas ur psykisk balans och förlora förståndet, t ex genom att substanserna produceras i onormalt stora mängder i kroppen. Ken Alibek påstår att utvecklingen av sådana virus är på gång i Ryssland.

Muskoppor

I vilken utsträckning kan då den nya gentekniken missbrukas för att ta fram effektivare biologiska vapen? Frågan aktualiserades nyligen i tidskriften Nature med anledning av ett gentekniskt försök att komma tillrätta med musplågan i Australien. Syftet var att göra mushonor sterila. Forskarna utgick från en godartad och genetiskt modifierad stam av muskoppor och förde in några gener som skulle förstöra mushonornas ägg. Resultatet blev en dödlig mussjukdom som det inte går att vaccinera mot. Forskarna hade oavsiktligt skapat en modell för ett mycket farligt vapen.

Visserligen skulle ett modifierat mänskligt koppvirus kunna ställa till med stor skada, men Paul Evald vid Amherst College i Massachusetts i USA säger i Nature att evolutionen trots allt är på mänsklighetens sida. Genom genetisk modifiering kan man tillföra en mikrob vissa egenskaper, t ex att den i laboratoriets gynnsamma miljö producerar ett giftigt ämne. Men väl ute i naturen blir nya egenskapen sannolikt en belastning, och så småningom försvinner den tillförda genen och den farliga egenskapen av sig själv. Nyckelfrågan är hur mycket skada en sådan vapenmikrob hinner ställa till med innan den återgår till sin ursprungsform.

Nya egenskaper

Ragnar Norrby, chef för Smittskyddsinstitutet, är inne på samma linje men vill tona ner riskerna med både antibiotikaresistenta stammar av antrax och genetiskt modifierade virus.

– Det är visserligen lätt att plocka in främmande genetiskt material och ge dessa organismer nya egenskaper, men samtidigt försvagas deras förmåga att smitta och föröka sig i kroppen. Om vi får uppleva nya bioterrorförsök blir det sannolikt antrax som kommer att användas igen, säger Ragnar Norrby.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor