Förändringens tider
Renässansen uppstod i Italien, och mängder av universitet skapades i Europa. Detta banade väg för nya tiden och så småningom upplysningen. Ett av hjälpmedlen var latin, som på sin tid var mer betydelsefullt som kommunikationsverktyg än vad till och med engelska är i dag. Om bl a detta berättar vi i numrets Tema.
Att kommunikation underlättas av stora gemenskaper visas också i den första artikeln i detta nummer, som skildrar hur surfande på nätet, vilket länge skett individuellt, nu börjar anta sociala drag. Tack vare ”elektroniska stigar” kan jag lättare hitta till böcker, matrecept och annat som tilltalar just mig. Jag kan nämligen säkerställa att jag går sådana stigar som trampats upp av likasinnade. Vi står inför en fascinerande utveckling som genom förfining av nätets ännu ganska trubbiga sökinstrument kan innebära ett språng i webbens användbarhet.
Förra århundradets mest framgångsrika vetenskapliga teori alla kategorier är kvantfysiken. Den ger oss en långtgående bild av naturens krafter och minsta beståndsdelar, och dess ibland bisarra förutsägelser har bekräftats intill sista decimalen. Underligt är kanske då att det tog teorins upphovsmän flera år att inse vidden av den. Klassisk fysik kunde på 1890-talet förklara praktiskt taget allting: det fanns bara några små vita fläckar att fylla i. Att just dessa bar fröet till en total nydaning kunde man förstås inte ana. Läs den spännande historien om fysikens nystart för hundra år sedan. Och att kvantfysiken trots allt inte ger en fullständig bild av den lilla världen – den innefattar ännu inte gravitationen – öppnar för nya överraskningar innevarande sekel.
