Stockholm anno 1252

I år firar Stockholms stad 750 år, eftersom stadens namn är belagt från år 1252. Arkeologiska fynd har dock visat att det redan på det tidiga 1000-talet troligen fanns en pålspärr i Norrström, vilket bidrog till att området kunde fungera som ett ”lås” för Mälaren. Detta gav holmarna vid strömmen mellan Mälaren och Östersjön ett strategiskt läge. En handelstraktat mellan Stockholm och Lübeck från 1250-talet stärkte ytterligare stadens ställning, och från 1270-talet finns belägg för att Stockholm var ett stadssamhälle. Ett dokument från 1289 beskriver Stockholm som den mest folkrika staden i riket.

Efter 1200-talets mitt konsoliderades den svenska makten över Finland, och Gotland knöts närmare till det svenska riket. Vid mitten av 1200-talet började även befästa borgar byggas runt om i riket. Under senare delen av 1200-talet försköts makten i landet norrut mot Mälardalen, vilket säkert hade samband med att Stockholm tog form som stad.

Statsbildningen hängde nära samman med kristendomens genombrott. Latinet infördes och Sverige inneslöts i den katolska kyrkans famn. En stiftsindelning skapades vid början av 1100-talet, och Sverige blev eget ärkebiskopsdöme år 1164. I stiftsstäderna inrättades katedral- eller domskolor som syftade till prästutbildning.

Under Birger Jarls och Magnus Ladulås tid vid mitten av 1200-talet stärktes kungamakten, och en omfattande lagstiftning för hela riket utarbetades. Magnus Ladulås (bild 2) bekostade också byggandet av exempelvis Gråbrödraklostret på Riddarholmen i Stockholms ström. Gråbröder kallades medlemmarna i franciskanerorden under medeltiden. Magnus Ladulås stöd till klosterbygget är ett tydligt exempel på hur tätt lierade den framväxande statsmakten och kyrkan var.