Kartläggning skapade yrkesroll
Under åren 1856-1918 ändrade staten sin syn på prostituerade i Stockholm. Då kartlades 7 000 kvinnor av den s k besiktningsbyrån. De som försörjde sig på könshandel tvingades genomgå gynekologiska undersökningar två gånger i veckan, och fick dessutom inte röra sig fritt i staden.
Denna process undersöker etnologen Rebecka Lennartsson vid Uppsala universitet i sitt avhandlingsarbete.
– Man kan säga att den moderna könshandeln befästes under andra hälften av 1800-talet, säger hon.
Under perioden definierades och utreddes de prostituerade i en aldrig tidigare skådad omfattning. Det moderna samhällets behov av kontroll tog sig många uttryck, varav detta var ett. Många av de kvinnor som kartlades av besiktningsbyrån hade flyttat till Stockholm för att finna arbete. Systemet med besiktningsbyråer kom från kontinenten, och Paris var den första staden med en sådan myndighet.
Till skillnad från senare tider var fokus helt och hållet inriktat på kvinnorna. Att de könsköpande männen var en förutsättning för prostitutionen talade man tyst om. Under perioden diskuterades visserligen besiktning av män, men detta avfärdades. Det faktum att långt fler män än kvinnor var smittade av könssjukdomar sågs nämligen som ett tecken på att det var kvinnorna som var den främsta smittkällan.
Avhandlingens titel Malaria urbana kommer sig av att den växande prostitutionen i Stockholm under 1800-talet kallades för malaria urbana av en samtida debattör. I tidskriften Sedlighetsvännen år 1883 ansåg skribenten att prostitutionens utbredning hotade att decimera befolkningen och därför utgjorde ett stort hot mot samhället.
