Tidig folkvandring från Asien?
Vi vet att jordbruket spreds från Mellanöstern till Europa för många tusen år sedan, men hittills inte riktigt hur. Arkeologisk forskning har visat att jordbruket bredde ut sig i nordvästlig riktning genom Europa med i genomsnitt en kilometer per år. Skedde denna process som en kunskapsspridning via handel och kulturella kontakter, eller flyttade jordbrukarna själva? Tidigare har man betonat kunskapsspridningen, men nu verkar det troligare att utbredningen skedde via folkvandringar.
Med hjälp av genetisk analys har forskare från University College i London sett att det finns större samstämmighet i genuppsättningen mellan européer och asiater än vad man tidigare trott. Invånare i Paris, Aten och Berlin delar i genomsnitt hälften av sina gener med människor i Teheran, Bagdad och Ankara. Analysen har utförts på 22 gener i Y-kromosomerna hos tusen män. Tidigare har man trott att likheten borde vara mindre än en fjärdedel, vilket hade tytt på en tämligen liten befolkningsblandning.
De nya resultaten skulle kunna härledas till andra migrationer än de för 10 000 år sedan. Den amerikanske forskaren Steve Olson, som nyligen publicerat boken Mapping human history, menar att befolkningsblandningarna historiskt sett är större än vad man oftast tror. Om man backar 20 generationer tillbaka, dvs ungefär 500 år, har varje individ över en miljon anfäder. Går man längre tillbaka mångfaldigas antalet förfäder, varför möjligheterna att tala om en enskild härstamning över huvud taget kan vara problematiskt. Lars Beckman, pensionerad professor i medicinsk genetik vid Umeå universitet, påpekar också att dateringen ofta är ett problem vid genetiska analyser:
– Samstämmigheten i mönstren kan härledas från flera olika migrationer, och kan vara betydligt äldre än 10 000 år. Dessutom har det senare, under historisk tid förekommit folkvandringar med befolkningsblandningar som resultat.
Världen är kanske en större smältdegel än vi tidigare har trott.
