Napoleons soldater funna i massgrav
Fynden gjordes av förvånade arbetare vid ett bygge i Vilnius, Litauens huvudstad, och har väckt stor uppståndelse i landet. Först gissade man att kropparna var ännu en rest från den nazistiska förintelsen eller från den sovjetiska säkerhetstjänstens härjningar. Men alla uniformsknappar av mässing i massgraven ledde spåren åt ett annat håll – till Napoleon Bonapartes Grand Armée.
Den nyupptäckta massgraven innehåller sålunda de sorgliga resterna av den armé som försökte invadera Ryssland, och det finns sannolikt långt fler kroppar att hitta. Arkeologerna tror att den grav de just nu gräver ut kan innehålla uppåt tre tusen kroppar.
De flesta av skeletten är av män i 20-årsåldern, troligen soldater. Men enligt de pågående undersökningarna av kropparna finns det även ett flertal kvinnor och ungdomar i massgraven. Det styrker uppfattningen att fälttågen före 1900-talens krig bestod av hela samhällen på marsch.
Inget tyder på att kropparna hade massakrerats, och i endast tre fall har arkeologerna hittat skador som uppstått i samband med döden. Däremot har många skelettdelar skador som kan härröra från när plundrare skurit loss frusna kläder och skor från de döda kropparna.
Fynden ger också ny kunskap om hälsoläget bland Napoleons soldater. Vissa har skador som tyder på långt framskriden syfilis. Tandhälsan var tämligen dålig, men kvarlevorna visar inte att soldaterna varit kroniskt undernärda. Mer troligt är att de har dött av snabb svält eller kyla. Fortsatta undersökningar med hjälp av DNA-analyser är planerade, och resultaten ska sammanställas till en databas om hälsoläget under tidigt 1800-tal.
Misslyckat fälttåg
Med en armé på nästan en halv miljon man gick Napoleon till anfall mot Ryssland, men bara omkring 10 000 soldater kom slutligen tillbaka till Frankrike. Enligt historiska källor dog minst 40 000 man ur Napoleons armé i Vilnius under reträtten efter den misslyckade invasionen av Ryssland. Andra, som historikern Virgilijus Pugaciauskas vid Institutet för litauisk historia, tror att uppemot 80 000 kroppar kan finnas begravda.
I juni 1812 passerade Napoleons armé Vilnius på väg österut och hälsades som befriare av befolkningen. Sent på hösten 1812 återvände delar av hären till Vilnius, och den 5 december lämnade Napoleon trupperna där och fortsatte hem till Frankrike.
I 20-gradig köld försökte trupperna utan framgång att reorganisera sig: ”Jag måste säga som det är”, skrev en befälhavare i en rapport till Napoleon, ”soldaterna kan inte hålla i sina vapen, både officerare och män tänker bara på att skydda sig från kylan.”
I mitten av december nåddes sedan Vilnius av ryska trupper. Den franska armén hade då dukat under av svält och köld, och ryssarna försökte utan framgång bränna upp alla lik de fann i staden. I stället begravdes kropparna i sina egna skyttegravar.
Det finns nu planer på att resa ett monument över de döda i massgraven. Människorna i Litauen, som hoppas på medlemskap i EU, ser sig hellre förknippade med europeisk än med sovjetisk historia.
