När vargen blev hund
Enligt en gammal teori tog människor vargvalpar för att ha till jakt och till sällskap. Men vargar har ett temperament som gör att de inte går att tämja som hundar, hävdar den amerikanske beteendeekologen Raymond Coppinger. Han tror snarare att vargar tidigt lärde sig att ta reda på rester från stenåldersmänniskornas jakt. Eftersom vissa vargar bar på ärftliga anlag som gjorde dem mindre rädda för människor uppkom så småningom genom naturligt urval mer orädda flockar. Slutligen tog vissa individer, bildlikt talat, plats vid lägerelden. När människan på så sätt fick chans att börja tämja och förädla vargen var den alltså redan till hälften tam.
Socialt skicklig
Hundar kan tyda människans beteende på ett unikt sätt, något som varken vargar eller schimpanser klarar. Den amerikanska antropologen Brian Hare jämförde hundar med vargar som hade fötts upp av människor. På golvet lade han två matluktande plastkoppar upp och ner. Bara under den ena fanns mat. När ett djur släpptes in i rummet tittade och pekade försöksledaren på den burk där maten fanns. Nästan alla hundar gick direkt till rätt burk, medan vargarna lika ofta gick rätt som fel.
Experimentet upprepades med hundvalpar. Hälften var vana vid människor, resten hade inte sett människor tidigare. Båda kategorierna klarade testet i stort sett lika bra, vilket tyder på att förmågan att tyda människans tecken är nedärvd.
Hare jämförde också hundar och schimpanser i ett test där han enbart fäste blicken på den matfyllda burken. Hundarna klarade provet överlägset bäst.
Generna berättar
Ska man leva tillsammans med människan är det en evolutionär fördel att kunna tyda henne, säger Peter Savolainen vid Kungl Tekniska Högskolan i Stockholm. Med hjälp av DNA-analyser visade han förra året att tamhunden härstammar från småväxta vargar i södra Asien (se F&F 2/02).
En grupp evolutionsforskare från Uppsala rapporterar nu att hunden följde med människan över Berings sund när Amerika började befolkas för omkring 15 000 år sedan. Därför har alla amerikanska hundraser asiatiskt ursprung.
Nu finns långtgående planer på att kartlägga hundens hela arvsmassa precis som man har gjort med t ex människans och nyligen också musens.
– Hunden är förmodligen det djur som människan har förändrat allra mest genom avel. Tänk bara hur olika hundar kan se ut. Med hundens arvsmassa kartlagd får vi facit i hand när det gäller sambanden mellan generna och olika rasers egenskaper, säger Peter Savolainen.
