Ny Norrlandsgräns
Förutom den administrativa och den naturgeografiska Norrlandsgränsen finns nu även en demografisk. Norr om den är det vanligare att vara sambo än gift.
Det här är en artikel från 2003.
Norrland består av de fem nordligaste länen i Sverige. Administrativt sett. Men det finns även ett naturgeografiskt, ett kulturhistoriskt, ett klimatologiskt och nu också ett demografiskt Norrland. Den naturgeografiska gränsen för Norrlandsterrängen går mellan kuperad och jämn terräng och sträcker sig från norra Bohuslän över Mellansverige och når kusten strax söder om Sundsvall. Den kulturhistoriska gränsen sammanfaller med klimatgränsen, och den går från Dalsland genom Västmanland, längs Dalälven och når kusten söder om Gävle (Limes Norrlandicus). Gränsen är tydlig om man åker E4 norrut från Uppsala – norr om Tierpsslätten tar skogen vid, varvid ekar, åkrar och slott blir alltmer sällsynta.
Nu har även en demografisk Norrlandsgräns identifierats. Lars-Erik Borgegård, kulturgeograf vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, menar att denna går jäms med den kulturhistoriska och klimatologiska gränsen. Den demografiska Norrlandsgränsen definieras av att andelen sambor av alla gifta och sammanboende par är avsevärt större norr om gränsen.
– Detta är delvis ett glesbygdsfenomen, och det har historiska rötter ner i åtminstone 1800-talet. Orsaken kan vara ekonomisk, men kan även tydligt kopplas till religiösa traditioner. I Västerbottens inland och kring Skellefteå är sambotalen sålunda lägre, på samma sätt som kring bibelbältet i Sydsverige. I Norrland tycks främst Evangeliska Fosterlandsstiftelsen ha inverkan i de områden där de är etablerade, säger han.
Var börjar då egentligen Norrland? Lars-Erik Borgegård funderar på frågan, men är bara säker på en sak: Den administrativa Norrlandsgränsen är inte särskilt bra, den är en skrivbordsprodukt från stormaktstidens Stockholm.
