Trefiliga myror
Varje morgon ger sig en kvarts miljon vandringsmyror i väg från boet för att jaga bytesdjur. I samma riktning. Hur är det möjligt att upprätthålla ordning i detta kaos, särskilt när de myror som har funnit något ätbart är på väg tillbaka utmed samma spår?
En studie av den sydamerikanska nästan helt blinda arten Eciton burchelli visar att det handlar om ett strukturerat trafikflöde. Myrorna formar tre filer, där de två yttre går ut från boet och den i mitten leder tillbaka, skriver Couzin och Nigel Franks vid University of Bristol i Proceedings of the Royal Society of London B.
Myrorna rusar fram utefter ett doftspår. När de stöter på ett hinder, t ex en annan myra, väjer de åt sidan. Om myrorna vore mycket känsliga för hinder skulle de ständigt ändra riktning och aldrig komma någonstans. Men om benägenheten att väja vore för svag skulle de i stället köra fast i en trafikstockning.
För att det skulle uppstå ett tvåfiligt system med en utgående och en hemvändande fil, antingen höger- eller vänstertrafik, skulle det krävas att individuella myror alltid väjde åt ena hållet. Men det skulle snart innebära att de enskilda myrorna vandrade runt i cirklar.
Forskarnas slutsats är i stället att det inte finns någon höger- eller vänstertendens. Däremot skulle det trefiliga mönstret kunna uppstå om benägenheten att väja förändras och blir något lägre när en myra bär ett byte och är på väg hem.
Forskarna testade idén i en matematisk datormodell. Efter att ha prövat litet olika värden på väjningsbenägenheten visade sig modellen ge upphov till tre filer – två yttre utåt och en mittenfil hemåt. De återvändande myrorna tränger sig litet mer igenom myrmassan och trycker ut de mötande myrorna mot spårets kanter. Den trefiliga trafikapparaten har dessutom fördelen att myrorna som bär dyrbarheterna är mer skyddade i mitten.
