Dummare på engelska

Vi är sämre än vi tror när vi inte använder vårt modersmål. Något vi bör talärdom av, så som man gjorde på 1700-talet.

Text Patrik Hadenius

Publicerad 2003-12-01

Svensk konkurrenskraft hänger på vår språkkunskap. Men inte som man förstkan tro, att vi ska bli bättre på engelska. Det är svenskan vi måste användamer. Och skälet är inte i första hand kulturellt, utan att vi förlorarintellektuellt på att inte använda vårt modersmål.

Jussi Karlgren är språkvetare och forskar om informationsåtkomst vid SwedishInstitute of Computer Science, SICS. I en studie nyligen utsatte han ochhans kollega Preben Hansen ett antal försökspersoner för ett bedrägligttest. Försökspersonerna, som alla var svenskspråkiga och samtidigt mycketvana att hantera engelska i sitt arbete, gavs uppgiften att bedömakvaliteten hos resultaten från ett söksystem. Detta levererade omväxlandeengelska och svenska korta nyhetstexter som redan var bedömda av oberoendebedömare.

Som väntat läste samtliga försökspersoner texter på sitt eget modersmålbetydligt snabbare än på engelska. Men vad ingen väntat sig var att ocksåkvaliteten på arbetet skulle skilja så mycket. Försökspersonerna varmärkbart sämre på att betygssätta de engelska texterna, trots att arbetetgick långsammare.

Duktiga till vardags

Tre av fyra svenskar klarar att hålla en flytande vardagskonversation påengelska. Men vår skicklighet i vardagen lurar oss. När vi inte användervårt modersmål förlorar vi de viktiga nyanserna. Det är dessutom storskillnad på vardagsspråk och fackspråk.

Den ökande internationaliseringen tillsammans med vår förmenta skicklighet iengelska är skäl till att vi börjat överge svenskan i vissa situationer.Särskilt framträdande är detta inom den naturvetenskapliga forskningen.Doktorsavhandlingar skrivs numera oftast på engelska. Användningen avsvenska inom näringslivet minskar också, framför allt inom högteknologiskaoch multinationella företag. Även svenska företag väljer att användaengelska som koncernspråk.

– På sikt finns det risk att svenskan blir ett språk enbart för privatlivet,för julsånger och för ceremonier som riksdagens högtidliga öppnande, sägerOlle Josephson, chef för Svenska språknämndens sekretariat.Han får ofta frågan om svenskan helt kommer att dö, men på den frågan svararhan bergfast nej.

Svenska är ett jämförelsevis stort språk. Det finns över 8 miljoneranvändare, vilket i jämförelse med de flesta språk är många och faktisktplacerar oss bland de hundra största av världens över 5 000 olika språk.Svenskarna har också hög läs- och skrivkunnighet. Språket används inom allaområden. Och inte minst, poängterar Olle Josephson, är svenskanväldokumenterad. Nu senast med en konstruktionsordbok och en grammatik.

Allt detta sammantaget gör att Olle Josephson inte är orolig för att svenskaspråket ska försvinna inom de närmaste två hundra åren.

Mål i mun

Till sin hjälp i kampen för svenskan har Olle Josephson också en storstatlig utredning. I oktober 2000 tillsatte regeringen en parlamentariskkommitté med uppdrag att lägga fram ett förslag till handlingsprogram försvenska språket. I mars 2002 avslutade kommittén sitt arbete, och resultatetpresenterades i ett omfattande betänkande kallat Mål i mun.

Där poängteras allas rätt till språk: alla har rätt till sitt modersmål,alla har också rätt till svenska och alla har rätt att lära sig ytterligareett språk vid sidan om sitt modersmål.

– Vi har rätt till tre språk! Och alla medborgare bör ha dessa, säger OlleJosephson.

Mångspråkighet är inget nytt i Sverige. Att svenskans ställning stärktsefter att varit hotad, är inte heller nytt. Senast svenskan hade enrenässans var på 1700-talet. Då skedde samtidigt ett uppsving för svensknaturvetenskap. Enligt Olle Josephson var framgångarna klart kopplade tillatt svenska språket började användas inom det området.

Här finns något att lära för alla stora företag som sätter kreativitet högt.Eller som Olle Josephson uttrycker det:

– Om man tycker att det går bra med bara engelska kan det inte vara enalltför intellektuellt krävande verksamhet!