Rymdens rytmer
Visst påverkas livet här på jorden av himlakropparnas positioner. Det handlar dock inte om astrologi utan om vår planets ständigt skiftande läge i förhållande till sol och måne. Rörelserna skapar årstider, växlingar mellan dag och natt, ebb och flod, månens fasbyten. Livet på jordens yta känner av de återkommande skiftena och ställer in sina klockor därefter. Men det finns även regelbundna taktslag som har annan grund. Läs i detta nummers Tema om aktuell medicinsk forskning kring den biologiska klockan (nu funnen!), om djurs och växters många förunderliga rytmer och om människans exempellösa fallenhet för att stampa takten – kan den sistnämnda ha bidragit till vår också unika språkförmåga?
En ny forskningsproposition läggs på riksdagens bord 2004-05. Därför har landets alla universitet och högskolor, de statliga forskningsråden, Vinnova samt två vetenskapliga akademier i en gemensam skrivelse till regeringen understrukit att både antalet studenter i grundutbildning och antalet disputerade per år har fördubblats sedan 1990 utan att högskolans resurser ökat i ens tillnärmelsevis samma takt. Medlen till forskning sjönk till och med i mitten av 1990-talet och har först nu återställts. Effekten av minskningen och av att en ökande andel av forskningen utförs av doktorander i stället för av utbildade forskare är direkt avläsbar på kvaliteten: i relation till övriga Västeuropa citeras svensk forskning betydligt mindre nu än för 15-20 år sedan. Medan Sverige har stagnerat, har jämförbara länder under samma tidsperiod kraftigt ökat sina statliga anslag till forskning. Skrivelsen till regeringen anger som mål att de statliga civila forskningsanslagen ska ha höjts från nuvarande 0,8 till 1 procent av BNP mot slutet av årtiondet, ett måttfullt mål för ett land som vill räkna sig som kunskapsnation.
