Äkthetens gråskala

Bör vi i dag se sådana konstverk som ”äkta”? Och hur äkta är en kopia utförd av målaren själv? Eller en industriprodukt utvald och signerad med falskt namn av en erkänd konstnär?

Att avgöra vad som är falskt respektive äkta är inte en fråga om svart eller vitt. Men att gråskalan är så mångfasetterad som framgår av artikeln på sidan 28 tror jag kan bli en aha-upplevelse för de flesta. Äkthetstemats konstvetenskapliga inledning får sedan i de två påföljande artiklarna även en naturvetenskaplig förankring.

Läsarbreven till vår avdelning Återkoppling är ovanligt många denna gång. Vi har samlat ihop kommentarer till vårt skoltema i slutet av förra året, några brev som invänder mot vad vi skrivit under vinjetterna Skeptiskt och Hjärnbruk, ett konkret förslag från en förgrundsgestalt inom svensk forskning till lösning av den så kallade svenska paradoxen samt ytterligare några brev.

Tack också till alla läsare som hört av sig med uppskattande ord om vår nya notisavdelning i tidskriftens början!

En vanlig kommentar är att det känns som om tidskriften blivit ännu innehållsrikare.

Läsarbrev är alltså mycket välkomna, oavsett om de säger emot en artikel, vill göra ett tillägg eller ställa en fråga. Vi läser givetvis alla brev, och de flesta av dem besvaras direkt i stället för via tidskriftens sidor. Så välkommen att skriva, gärna via e-post!

Ett kvartssekel har jag, i och med detta nummer, haft förmånen att verka på Forskning & Framsteg och har därmed fått uppleva en helt fantastisk utveckling i både medievärlden och den vetenskapliga. Och allt talar för att förändringstakten bara ökar.