Saltet farligast för betongen

Kostnaderna för reparationer och underhåll av armerade betongkonstruktioner har ökat kraftigt de senaste årtiondena. En stor del av dessa kostnader beror på att klorider från salt tränger in i betongen och angriper armeringen. Saltet kan exempelvis komma från den omgivande luften, från havsvatten eller från vägsalt.

I dag beräknar man allt oftare betongens livslängd med hjälp av tumregler. Men för att dessa regler ska fungera krävs att man vet i vilken miljö som betongen finns, en kunskap som dock hittills varit bristfällig.

I sitt avhandlingsarbete har Anders Lindvall, Chalmers tekniska högskola, skapat nya modeller grundade på ett omfattande fältarbete. Han har till exempel placerat ut stora betongprovkroppar på tolv olika platser runt om i världen för att studera miljöns påverkan på materialet.

Fältstudierna visar att variationerna är mycket stora vad gäller både betongens kvalitet och den omgivande miljön. Skillnaderna avspeglas i betongens förmåga att motstå kloriderna. Med modellerna går det nu att beräkna hur djupt kloriderna tränger in i betongen och jämföra med den kritiska kloridhalten, alltså den kloridhalt vid vilken korrosion på armeringen inuti betongen börjar. Baserat på dessa beräkningar kan man bestämma hur tjockt täckande betongskikt som behövs för att uppnå önskvärd livslängd på konstruktionen.