Fundamentalt

Som vi vet blev det inte så. Den överraskande vändpunkten kom med iranska revolutionen år 1979. Även på andra håll i världen spelar religion en central roll i konflikter mellan stater och folkgrupper. Och ledarna i världens enda stormakt USA kan numera knappast yttra sig offentligt utan att åberopa Guds vilja.

Om fundamentalism, det vill säga politiska rörelser som hävdar att en viss religion utgör ett heltäckande program för en av Gud bestämd samhällsordning, handlar en angelägen artikel i detta nummer.

All fundamentalism är problematisk, men i Europa är det den islamiska som av flera skäl är mest aktuell. Denna rörelse ser dock ut att tappa i legitimitet bland muslimerna, även om det är lätt att av medierapporteringen få motsatt uppfattning. Just nu kan det därför vara det historiska ögonblicket för Europas politiker att ta krafttag för att integrera de snart 20 miljoner muslimer som bor i EU-länderna, att inom västerländskt demokratiska och legala ramar skapa sant mångkulturella stater med likvärdiga livschanser. Det är angeläget att aktivt motverka uppkomsten av islamiska ghetton i storstädernas förorter med tvåsiffrig arbetslöshet och underjordiska koranskolor, och att i stället erbjuda attraktiva och trovärdiga livsalternativ. Handlar vi annorlunda kan det gynna fundamentalism mitt ibland oss.

Polens svåra dilemma just nu är om landet ska arbeta för att bevara eller reformera EU:s jordbrukspolitik.

Bakgrunden skildras i en insiktsfull artikel i detta nummer. Oumbärlig läsning för alla Europaintresserade.