Musslor kan rena haven
I dag leder mänskliga aktiviteter, främst gödslingen i jordbruket, till att det förs ut för mycket näringsämnen i haven, exempelvis fosfor och kväve. Det orsakar bland annat tillväxt av plankton, som i sin tur minskar mängden syre i haven. Men plankton är också mat för musslor. Att utöka musselodlingen på västkusten kan därför på ett naturligt sätt minska obalansen av näringsämnen i haven. Blåmusslan är bra på att filtrera vatten och ta upp kväve via alger. När musslorna skördas, lyfts kvävet ur det marina systemet och återförs till land.
– Normalt innebär fiskodling en belastning på miljön, men med musselodling är det tvärtom. Miljöeffekterna är på plussidan, rejält på plussidan, säger Staffan Larsson på Fiskeriverket.
Årligen produceras 1 500 ton musslor i Sverige och 700 000 ton i Europa. Enligt Fiskeriverkets utredning skulle en ökad musselodling i Sverige på 60 000 ton kunna ta upp 600 ton kväve ur haven per år och därmed avsevärt förbättra havsmiljön.
– En sådan produktion skulle bara kräva ett utrymme på 380 hektar utspritt längs västkusten. Det motsvarar storleken på en enda större jordbruksfastighet, säger han.
Musselfakta
- En enda mussla filtrerar 3-9 liter vatten/timme.
- Musselkött består som allt kött av kol, kväve och fosfor.
- 100 kilo skördade musslor betyder att 1 kilo kväve försvinner ur havet.
- Det tar 16 månader från larv till skördemogen mussla.