Attityder avslöjar dagens klassklyftor

– Det har funnits en uppfattning att klassamhället har blivit så heterogent att det inte längre finns och att Sverige är ett konsensusland där alla är mer eller mindre medelklass. Men det stämmer inte, säger Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Umeå universitet.

Klasskillnader finns på många olika områden. Ofta har forskare varit mest intresserade av att studera skillnader i ekonomi och livsvillkor mellan klasser, men i en ny bok vidgas perspektivet till att innefatta även klassers självbild och världsbild. Stefan Svallfors har undersökt hur värderingar och attityder skiljer sig mellan samhällsklasser i Sverige, Storbritannien, Tyskland och USA.

Värderingsklyftorna består

Studien visar att även om de ekonomiska klassklyftorna minskar, så består värderingsklyftor mellan olika klasser. De europeiska länderna är ganska lika varandra, medan USA särskiljer sig med större intolerans mot minoriteter. Den enskilda faktor som kan förklara skillnaderna mest är utbildningsnivå: personer med högre utbildning tenderar att vara mer öppna och nyfikna.

Stefan Svallfors har jämfört synen på marknad, stat, familj, arbete och minoriteter. Resultaten bygger till stor del på International social survey program (stora enkätundersökningar i olika länder), och klassdefinitionen bygger på yrkesgrupper. I dag kan man tala om arbetarklass även inom yrken som butiksbiträden och sjukvårdsbiträden.

Undersökningen visar att skillnaderna mellan samhällsklasser i Sverige är större än i de andra länderna.

– Eftersom de faktiska skillnaderna i levnadsvillkor är mycket större i USA än i Sverige, kunde man tro att det skulle återspeglas i större åsiktsskillnader mellan klasserna. Men avgörande är här olikheterna i politiska traditioner mellan länderna, säger Stefan Svallfors. Den svenska politiken har varit klasspräglad på ett annat sätt än i USA, exempelvis genom fackföreningarna. I USA är klasserna mer fragmenterade och individualismen större. Det får som resultat att klasskillnader i åsikter blir större här i Sverige.

Olika syn på kvinnor och homosexuella

När det gäller synen på familjen är klasskillnaderna tydliga. Ett påstående som: ”Mannens uppgift är att tjäna pengar, kvinnans uppgift är att ta hand om hemmet och familjen” ger tydligt utslag, där arbetarklassen är mer benägen att hålla med. Men skillnaderna mellan länderna är än tydligare. I Sverige är det 8 procent som instämmer i detta påstående, i Storbritannien 20, Tyskland 23 och USA 24 procent. Även attityden till kvinnors förvärvsarbete är tydligt klassbunden. Arbetare i de fyra länderna har en överlag mer skeptisk syn på kvinnors förvärvsarbete, även om klasskillnaderna är större i Sverige och Tyskland. Det talar för att klassskillnader bygger på kulturella gemenskaper. Traditionella föreställningar om manligt och kvinnligt sammanbinder arbetarklassen.

Ett annat exempel på klassbundna normer är synen på homosexuella. I alla fyra länderna är det arbetarna som är minst toleranta mot homosexuella. Intolerans mot homosexualitet hänger ofta nära samman med främlingsfientliga attityder och skepsis mot andra minoriteter. Men beror detta inte på att medelklassen är bättre på att svara ”politiskt korrekt” på enkätfrågor?

– Jo, visst är medelklassen bättre på att föra sig i någon mening, säger Stefan Svallfors. Men det finns många andra, djupare studier av mer etnografisk karaktär som kan styrka mina siffror. Det finns genuina klasskillnader, och det gäller alla de länder som undersökts.

Studien redovisas i boken Klassamhällets kollektiva medvetande (Boréa 2004).