Vatten på flaska onödigt och dyrt
I Sverige dricker vi mer än dubbelt så mycket flaskvatten i dag som vi gjorde i början av 1990-talet. Det visar färska siffror från Svenska Bryggareföreningen. Bakom ökningen finns flera olika trender, enligt Caroline Ekman, informationschef på Spendrups.
– Viktigast är kanske hälsotrenden, säger hon.
Hälsotidningar ordinerar extra mycket vatten mot allt från röksug till celluliter. Ett vanligt råd i USA är att man ska dricka minst åtta glas per dag, motsvarande nästan 2 liter. Då räknas ändå inte vätskor som innehåller koffein eller alkohol.
Men det finns inget vetenskapligt stöd för att friska, måttligt fysiskt aktiva människor som lever i ett tempererat klimat skulle bli extra friska av att dricka så mycket. Det visar en stor genomgång av den vetenskapliga litteraturen som publicerades i tidskriften American Journal of Physiology för tre år sedan. Slutsatsen blev att de allra flesta lugnt kan lita på att törsten säger ifrån när det är dags att dricka. Däremot bör människor med njursten och vissa andra sjukdomar följa sina läkares råd om att dricka mycket.
Den som trots allt vill få i sig extra mycket vatten kan förstås dricka från kranen. Det är ungefär tusen gånger billigare än flaskvatten. Men för många känns det rätt att ha en flaska köpvatten i väskan, enligt Caroline Ekman. Halvlitersflaskor med skruvkork säljer som aldrig förr.
– Vattenflaskan har nästan blivit en accessoar, säger hon.
Kontinentala vattenvanor
I Sverige dricker vi varje år drygt 20 liter flaskvatten per person, vilket är långt mindre än genomsnittet i Europa. Mest dricker sydeuropéer. Italienare toppar listan med omkring 140 liter vatten i flaska per person och år. Trenden går alltså mot att vi svenskar blir allt mer kontinentala. Det började i storstäderna och har nu spritt sig till hela landet.
– Det är ju en bedrövlig utveckling med tanke på att vi har så bra vatten i kranen, säger Inger Larsson, civilingenjör på Arla Foods.
Hon har jämfört vatten på flaska och från kran ur miljösynpunkt. Inger Larsson är personligt engagerad i frågan, och bedyrar att hon inte har fått sin arbetsgivares uppdrag att smutskasta en industri som tillverkar andra drycker än mjölk. Arla hade flaskvattnet Linné i sitt eget sortiment under flera år, och har aldrig lovat att inte börja sälja flaskvatten på nytt.
Flaskvatten slukar energi
I sina beräkningar tar hon fasta på hur mycket dieselolja och bensin som går åt för att transportera en svensk årsförbrukning av flaskvatten, och för att tillverka och ta hand om alla förpackningarna. Resultatet visar att bränslet skulle räcka till att hålla värmen i drygt 16 000 oljeeldade villor under ett år. Siffran är en aning osäker eftersom den bygger på en lång rad antaganden.
– Men det råder inget som helst tvivel om att kranvatten är ett överlägset miljöval, säger Inger Larsson.
Kranvatten att föredra
Vatten från svenska vattenverk håller som regel hög kvalitet och kontrolleras noga, men föroreningar förekommer. En analys utförd på uppdrag av Stockholms läns landsting avslöjade nyligen rester av sju olika läkemedel i regionens vatten. Högst var halterna av oxazepam, det verksamma ämnet i den lugnande medicinen Sobril. Halten var dock extremt låg. För att få i sig en verksam dos av ämnet skulle man vara tvungen att dricka fem miljoner liter vatten, vilket motsvarar två liter vatten varje dag i 7 000 år. En försvinnande låg halt alltså.
Forskning & Framsteg bad samma laboratorium undersöka två olika flaskvatten på samma sätt. Resultaten visade inga rester av läkemedel i Vichy Nouveau naturell eller i Coop X-tra naturell. För resten av marknadens dussintals fabrikat av köpvatten finns inga jämförbara analyser.
Åke Wennmalm, miljödirektör på Stockholms läns landsting, är bekymrad över att läkemedelsrester över huvud taget finns i dricksvatten, men han är definitivt inte oroad över att de minimala halterna ska orsaka några akuta sjukdomar.
– Jag dricker själv kranvatten. Naturligtvis gör jag det, säger han.
