Vi ses på nätet

På fem år har morgontidningsläsandet i Sverige sjunkit från 85 till 65 procent. Inte bland Sveriges befolkning som helhet, utan i en grupp välutbildade och välbetalda yngre trendsättare. De läser nu nyheter på nätet nästan lika ofta som på papper. Ett uppseendeväckande trendbrott!

Det är annars inte lätt att ändra medievanor. När nya medier får fotfäste bland publiken gör de sällan det på andra mediers bekostnad. Mediekonsumtionen går i stället upp totalt sett, och nya medier läggs till gamla. När till exempel radion kom för 80 år sedan minskade inte tidningsläsandet, utan tidningarna fortsatte till och med att öka.

Men nu sjunker alltså läsandet i den grupp av konsumenter som i tidigare skiften visat vägen: det handlar om högre tjänstemän i åldern 20-39 år. Annika Bergström vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet, lade nyligen fram en doktorsavhandling med titeln nyhetsvanor.nu där hon specialstuderat just nyheter på nätet. Det finns ett rikt statistiskt material i de medievaneundersökningar som görs årligen vid Göteborgs universitet.

– I hela befolkningen minskar tidningsläsandet med kanske en halv procent om året. Det är en knappt synlig, svagt sluttande utveckling. Men när man tittar på extremgruppen faller tidningsläsningen markant, och jag tror att de som slutar läsa morgontidningen ersätter den med nätet, säger Annika Bergström.

År 2000 läste 30 procent i trendsättargruppen nätnyheter, i dag är det 50 procent. Och inte bara morgontidningarna minskar, det gör också nyheter på tv och i radio. Även kvällstidningarna har tappat något.

Informationssökning i topp

Nu har inte nyhetsläsning högsta prioritet, vare sig i trendgruppen eller hos svensken i gemen. Vanligast på nätet är att man söker information och läser e-post. På tredje plats kommer banktjänster och först på fjärde plats återfinns nyheter.

– Från början var människor på nätet för att det var kul, nu är det nytta som gäller, säger Annika Bergström.

Nära 70 procent av Sveriges befolkning har i dag tillgång till internet hemma, och 60 procent använder nätet minst någon gång i veckan. Den genomsnittlige användaren är på nätet 25 minuter om dagen.

Typiskt är att de som använder nätet ofta, också utnyttjar det till flera olika saker. De gör det dessutom både hemma och på arbetet. Lika typiskt är det att många av dem som anammat nätnyheter inte är några nya nyhetskonsumenter. Det är samma personer som redan är storkonsumenter av nyheter i tv, radio och tidningar.

– Det är som med elektronisk röstning – folk reser sig inte från sofflocket för att delta i ett val bara för att man kan göra det elektroniskt, säger Annika Bergström.

Men det är inte hela sanningen. Det finns också många unga bland nätnyhetsanvändarna som inte konsumerar nyheter i andra kanaler i någon större utsträckning

– Det tyder på att nätnyheter fyller delvis andra funktioner än traditionella nyhetskanaler.

Aftonbladet i särklass

Bland nyhetsplatserna på nätet intar aftonbladet.se en särställning. Det är den ojämförligt största nyhetstjänsten på nätet. Så stor att den faktiskt fungerar som en bekräftelse.

– Man går dit om man sett en nyhet på den egna tidningens webbplats för att stämma av att det verkligen har hänt, berättar Annika Bergström.

Att Aftonbladets webbplats blivit så stor beror enligt henne på att man var tidigt ute, att webbplatsen innehåller mycket och att man lyckas ge intryck av att man uppdaterar materialet ofta. Men det handlar också om vanor. Vi är som sagt konservativa som nyhetskonsumenter. Har vi en gång börjat läsa Aftonbladet på nätet krävs det rätt mycket för att vi ska sluta och gå någon annanstans.

Vi läser av vana, för att vi behöver informationen och för att ha något att prata om. Det sistnämnda avslöjar en intressant skillnad mellan pappersupplagan och den elektroniska.

– Det är status att säga att man läst något på aftonbladet.se, men knappast i tidningen Aftonbladet, säger Annika Bergström.

Läsarna av webbtidningen är nämligen andra än de som läser papperstidningen. Vanliga Aftonbladet har en utpräglad arbetarläsekrets medan aftonbladet.se har betydligt fler tjänstemän och trendsättare som läsare.

Som vanligt

Det mesta som vuxna gör på nätet liknar det man alltid gjort, fast det nu också finns elektroniskt: sköta bankärenden, skicka brev och slå i uppslagsverk. Enligt statistiken är aktiviteterna inte särskilt sociala eller personliga. De handlar om att hämta och lämna information. Att det finns fler människor ute på nätet som gör samma sak märks knappt.

Men det finns ställen på internet där man ser varandra. En viktig sådan mötesplats är dejtningstjänsterna, det vill säga sökande efter en partner för romantisk förbindelse. Här är det inget tvivel om att syftet är socialt och ska leda till umgänge. Även om många ägnar sig åt att leta efter en partner via nätet är det inget som syns tydligt i statistiken. Kanske är det så att det inte upptar så stor del av tiden, eller så är det något som man ännu inte så villigt erkänner. Likt aftonbladet.se har dock nätdejtning högre status än gamla tiders kontaktannonser.

Mindre uppenbart socialt är det nya fenomenet att blogga. När bloggar skrivs i dagboksform är de förstås sociala, men även strikta och nyhetsinriktade bloggar är till stor del sociala.

Hans Kullin som driver mediebloggen Media Culpa genomförde förra året en enkätundersökning bland bloggare och bloggläsare i Sverige. De vanligaste skälen till att de läser bloggar är just sociala och personliga. Många anger också att man läser för att man är ”nyfiken på andras liv”.

Stephanie Hendrick, doktorand i engelska vid Umeå universitet, forskar om bloggande bland forskare. I sin senaste studie tittade hon på en stor grupp forskare som enligt egen uppgift använder sina bloggar för akademiska syften men där det sociala kontaktnätet är minst lika viktigt som informationsutbytet.

Dessa forskare, som tidigare bara såg webben som en källa till information, tittar nu på den som en möjlighet att nätverka, har Stephanie Hendrick funnit.

Hans Kullin tror att relationer blir en allt viktigare anledning till att vuxna använder internet.

– Vi ser det inom bloggning och dejtning, men också inom andra områden. Det finns forum, eller så kallade communities, om det mesta i dag. Är du fotbollsintresserad så går du till svenskafans.com, är du gravid går du till alltforforaldrar.se. Dessa forum fyller både ett informationsbehov och ett socialt behov, säger Hans Kullin.

Tjatt viktigast

Ändå ligger de vuxna långt efter ungdomars nätumgänge. Vuxna har helt enkelt inte den tid som krävs för att ägna timmar dagligen åt att tjatta med vänner och bekanta. Medan informationssökning kommer högst på vuxna internetanvändares lista, ligger tjatt överst i ungdomarnas rankning.

Ungdomarna möts på platser som Apberget, Habbo hotell, MSN och Lunarstorm. För att vuxna ska förstå dessa nya världar krävs metaforer. Man kallar till exempel Lunarstorm för en elektronisk ungdomsgård. Men ungdomarna vet vad det egentligen är. Det är Lunarstorm. Och det är inte en skenvärld, en virtuell värld. Det är en verklig värld.

På Lunarstorm möts nästan en halv miljon personer varje dag, på en månad har webbplatsen fyra miljoner unika besökare. Hela 24 av 30 elever i en genomsnittlig svensk gymnasieklass är medlemmar.

På Lunarstorm har man ett krypin, en egen plats som man utformar efter tycke och smak. Här finns också diskussionsforum och sökmöjligheter. En av de mest populära tjänsterna är den dagbok som hör till varje krypin. Enligt Lunarstorms egen statistik skriver var tionde svensk ungdom regelbundet här.

Öppet och intimt

Dagboken kan vara mer eller mindre öppen. Men oftast är den förvånansvärt öppen, både vad gäller vilka som får se och vad som skrivs.

– Många är inte bara personliga utan också intima, säger Elza Dunkels, doktorand vid Umeå universitet, som intervjuat drygt hundra barn i årskurs 6 om hur de upplever internet.

När ungdomarna lever sig in i den digitala världen är de mycket öppna, och kanske är det också lockelsen i mediet, både för dem som skriver och för dem som läser. På nätet prövar många sin identitet, testar om man är normal.

– De använder nätet för svåra saker. Känslorna är på riktigt men de är kanske lättare att visa elektroniskt.

Men öppenheten har ett pris. Den kan utnyttjas av en klasskamrat som sprider bilder som man inte vill ska spridas, eller av en pedofil som lockas av någon som visar sig sårbar och lättledd.

– Barn som redan är i farozonen är mer utsatta här. Och bland de första som identifierade den här öppenheten var pedofiler, som nu försöker utnyttja den för att närma sig potentiella offer, säger Elza Dunkels.

De flesta barn hon intervjuat upplever dock inget hotfullt på nätet. De största problemen för dem är snarare att datorn hänger sig eller att det kommer datorvirus.

Lär av varandra

Ett av skälen till att hoten upplevs som så små är att barnen har lärt sig hur de skyddar sig. De vet till exempel att de inte bör bjuda in en okänd i en tjatt, och de vet hur man blockerar oönskade gäster. Men det är inte av någon vuxen som barnen har lärt sig dessa strategier, det är av varandra.

– Det är uppseendeväckande hur frånvarande de vuxna är, säger Elza Dunkels.

Ändå tycks vi vuxna veta att vi måste skydda barnen. Enligt det statliga Medierådets senaste undersökning Ungar & Medier 2005 har 46 procent av barnen fått regler av föräldrarna för hur länge de får använda internet och 60 procent har regler för vad de får göra på nätet. Frågan är om vi skyddar dem på rätt sätt?

Bilden av frånvarande vuxna bekräftas av Lotta Löfgren-Mårtensson, sexolog och forskare vid Malmö högskola, som bland annat intervjuat unga om sex och porr på nätet. Enligt henne är den omtalade öppenheten på nätet en tillgång när det gäller sexualinformation ungdomar emellan. På nätet är man mycket konkret och öppenhjärtig och ger varandra råd och stöd.

Lotta Löfgren-Mårtenssons avhandling handlar om unga med funktionshinder och deras relation till kärlek, sex och porr på nätet. För dem är nätet en frizon, där de kan söka vänner och partner utan att personal och anhöriga är inblandade.

Att vara som alla andra är viktigt, och det är lättare på nätet. Dessa ungdomar säger att de inte tittar på porr i någon större utsträckning. De är i stället mer intresserade av att flirta och skapa relationer. Omgivningen däremot oroar sig mycket för att de ska råka illa ut.

– Ungdomarna själva oroar sig mer för risken att inte träffa någon över huvud taget, säger Lotta Löfgren-Mårtensson.

Porr eller flirt

I Medierådets undersökning anger ”hela” 51 procent att de inte kommit i kontakt med porr på nätet.

Mycket handlar om hur man definierar porr, erotik och sex. När det gäller vuxna är siffrorna nämligen lika spretiga. I Nordicoms internetbarometer syns knappt porr eller erotik i statistiken, medan det i enkätundersökningen Kärlek och sex på internet är 80 procent av drygt 1 800 vuxna personer som svarar att de använder internet till sådant som har anknytning till kärlek och sexualitet.

– Inom detta ryms förstås väldigt mycket. Allt från att flirta och leta efter en partner till att köpa sexhjälpmedel, säger Lotta Löfgren-Mårtensson som är medförfattare till studien.

Där framgår att de flesta letar efter någon att flirta med när de använder internet för kärlek och sex. Men det är skillnad mellan könen: män är betydligt mer sexorienterade i sin användning, medan kvinnor är mer relationsinriktade. De yngre kvinnorna är dock lika sexorienterade som männen.