Vi har ett trassligt förflutet med schimpanserna

Högst 6,3 miljoner år – och förmodligen mindre än 5,4 miljoner år – har gått sedan människans och schimpansens föregångare började glida isär. Tidigare uppskattningar har legat runt 7 miljoner år. Och efter att arterna skildes åt kan de ha återförenats, för att sedan skilja sig på nytt. De slutsatserna drar en amerikansk forskargrupp som har jämfört stora mängder arvsmassa från människor, schimpanser, gorillor, orangutanger och makaker.

Tidigare forskning har mest handlat om hur arvsmassan hos människor och schimpanser skiljer sig åt i genomsnitt. Men nu när merparten av all arvsmassa hos oss människor och våra närmaste släktingar är kartlagd, har det blivit möjligt att undersöka hur arterna skiljer sig åt i olika delar av arvsmassan. En sådan jämförelse, publicerad i tidskriften Nature, avslöjar att människans X-kromosom är påfallande lik schimpansens.

Likheten kan bero på att individer från schimpansens och människans tidiga utvecklingslinjer parade sig med varandra och gav upphov till ett slags mellanform, en hybrid, som sedan utvecklades till moderna människor respektive schimpanser.

De nya rönen förändrar bilden av människans härkomst. Men Mats Björklund, professor i zooekologi vid Uppsala universitet, ser inget konstigt i att människans och schimpansens föregångare kan ha parat sig med varandra.

– Det finns många exempel på att processen som leder till att nya arter bildas kan vara lång och rörig, och det verkar även gälla människan, säger han.