Människans ursprung

Neandertalarna var anpassade till ett klimat som var avsevärt kallare än det vi har i dag. Men nya rön visar att vinterkylan ändå kunde vara ett problem för barnen.

Arvsmassan från en flicka, född i nuvarande Ryssland, för mer än 50 000 år sedan ger spännande besked: Hennes föräldrar tillhörde var sin människoform.

Vi moderna människor har gett våra egna föregångare äran för att ha skapat världens alla grottmålningar. Men nya dateringar avslöjar att några av konstnärerna var neandertalare.

Neandertalarna hade en varierad kost som var anpassad till de lokala ­förutsättningarna. Dessutom försökte de bota sjukdomar med medicinal­växter. Det visar analyser av deras tandsten.

När kapucinapor krossar stenar uppstår små vassa flisor – som är misstänkt lika de stenbitar som anses bevisa att våra tidiga förfäder kunde tillverka verktyg.…

Långt in i den franska grottan Bruniquel har neandertalare staplat stalagmiter i prydliga, gåtfulla ringar.

De färskaste spåren av den kortväxta förmänniskan Homo floresiensis är mycket äldre än vad forskarna trott.

Aporna, människan inberäknad, förbrukar endast hälften så många kalorier per dag som övriga däggdjur. Den energisnåla livsstilen kan vara förklaringen till att aporna växer och åldras långsamt.

Nya rön förändrar synen människosläktets utveckling. Våra tidiga förfäder var tillräckligt fingerfärdiga för att kunna hantera redskap. Men de gick på alla fyra och inte på två ben som man tidigare trott. 

Även tidiga förmänniskor av Lucys typ, Australopithecus afarensis, använde stenverktyg.

Under ledning av den svenske genetikern Svante Pääbo har forskare jämfört arvsmassan från fem nutida människor (från Frankrike, Afrika, Kina och Papua Nya Guinea) med dna från neandertalare.

För två år sedan hittade ryska arkeologer ett ben från toppen av ett lillfinger i grottan Denisova i Altaibergen i ryska Sibirien.