Efter valet

Det finns några olika sätt att tolka detta mål, där det mest ambitiösa vore att endast räkna statsbudgetens anslag till civil forskning. Ökningen skulle då bli runt 7 miljarder kronor per år, medan tillskottet stannar på hälften om försvarsforskningen inkluderas.

Att det finns ett starkt opinionsstöd för ökad satsning på forskning visas i en nylig undersökning beställd av Naturvetareförbundet. Dessutom anser en mycket hög andel av svenska folket, runt 85 procent, att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen gör livet bättre att leva. Det framgår av studier genomförda av Föreningen Vetenskap och Allmänhet. I slutet av 1970-talet, när samhällsdebatten kretsade kring härdsmältor, miljögifter och genmanipulation, var andelen så låg som 60 procent.

Å andra sidan kunde vi i förra numret av F&F redovisa en undersökning från SOM-institutet som visar att allmänhetens förtroende för forskare har fallit kraftigt på bara ett år, kanske beroende på skandaler och fusk inom både svensk och internationell forskning. Även i Vetenskap och Allmänhets studier har förtroendet för forskare fallit, och det två år i rad. Ett bidragande skäl, identifierat i VA-studien, kan vara att svenska folket tycker att det publiceras alldeles för många larmrapporter. Nära 85 procent anser att forskare bör vänta med att informera allmänheten tills andra undersökningar hunnit bekräfta resultaten.

Kontentan är att med den vetenskapliga friheten och inte minst med tillkommande resurser följer ansvar och krav på gott omdöme. Tappar forskningen sitt folkliga stöd kan både friheten och resurserna komma att naggas i kanten.