I julklappstider
Givet att folk förr i tiden levde i fredstid och åtminstone hade mat för dagen var de knappast mindre tillfreds med livet än dagens människor. Bör vi därför avstå från att eftersträva ekonomisk tillväxt? Nej, vi lär nog få leva med att tillgängliga ekonomiska och mänskliga resurser inte räcker till alla de projekt som individer, organisationer, företag och regeringar drömmer om att genomföra. Ännu kan det mesta bli bättre, och mycket är inte ens bra.
Likväl kan man inte låta bli att undra över vår tids ständigt ökande begärelse efter höjd levnadsnivå i form av nya prylar och kläder. Det är numera shoppingstråken som definierar fina gatan och en stads hjärta, inte ståtliga esplanader eller torg med officiella byggnader. Och runt om städerna är centrum synonymt med köpcentrum. Att stoppa strumpor gör knappast någon längre, och inte många under pensionsåldern torde ens veta vad det betyder att vända kragar. Detta nummers Tema är sålunda en kort men kärv civilisationskritisk analys av konsumtionssamhället.
Allmänhetens förtroende för forskare vid universitet och högskolor sjunker, rapporterades på denna plats i förra numret. En färsk mätning av Vetenskap & Allmänhet visar nu ett tapp för tredje året i rad. Minskningarna är visserligen små och andelen som känner mycket stort eller stort förtroende är fortfarande så hög som 70 procent, men det rör sig ändå om en statistiskt säkerställd nedgång. Något som forskarvärlden bör ta till sig och reagera på.
En procent av BNP till forskning, sade alla riksdagspartier före valet. Men med de måttliga höjningar som i statsbudgeten signaleras fram till 2009 kommer det att behövas ett flermiljardlyft år 2010. Mandatperiodens forskningsproposition blir därför särdeles intressant.
