I juli 2022 dök en nyhet upp som såg ut att ha publicerats av den brittiska tidningen The Guardian: Nya bevis hade framkommit i ukrainska medier om att den ryska massakern av civila i Butja i själva verket hade iscensatts av den ukrainska armén, stod det i artikeln. Observanta läsare kunde dock notera att det fanns ett par extra bokstäver i webbadressen som avvek från The Guardians vanliga adress.

Och i flödet av nyhetsartiklar på sociala medier kunde tyskar under samma period läsa en oroväckande nyhetsrubrik om konsekvenserna av gaskriget mellan EU och Ryssland: ”En tysk skola i Bremen exploderade, eftersom man försökte spara på gas”. När man bara tillförde små gasdoser uppstod tekniska problem i systemet, vilket orsakade en explosion, stod det i den korta artikeln, som till synes var publicerad av Der Spiegel, en av Tysklands största nyhetstidningar. En annan nyhet, som såg ut att vara publicerad av den tyska dagstidningen Bild, handlade om en pojke som påstods ha dött i en cykelolycka, eftersom gatlyktorna var släckta – en påstådd konsekvens av energikrisen. Men ingen av dessa nyheter var sanna. Sanktionerna mot Ryssland har varken orsakat någon explosion eller någon dödlig cykelolycka.

Minst 17 etablerade medier i bland annat Frankrike, Tyskland, Italien, Lettland och Ukraina kopierades för att härbärgera rysk propaganda. Artiklarna varierade men hade gemensamma återkommande teman, som att folket drabbades av politikernas missriktade stöd till Ukraina och av sanktionerna mot Ryssland, att Ukraina hade en illvillig dold agenda, och att ukrainska flyktingar skapade problem i mottagarländerna. Även Frankrikes utrikesdepartement fick se sin sajt plagierad och försedd med en falsk nyhet om att alla monetära transaktioner skulle beskattas med 1,5 procent för att finansiera stödet till Ukrainas militära försvar. Länkarna spreds sedan genom marknadsförda inlägg av en mängd nystartade konton på sociala medier.

Den 27 september 2022 avslöjade de oberoende ideella organisationerna EU Disinfolab och Qurium att ett Rysslandsbaserat nätverk för på­verkans­operationer hade satt i system att kopiera sajter, lägga till en falsk nyhet och lägga upp dem på domäner med snarlik adress som förlagan – theguardian.com blev till exempel theguardian.co.com. I rapporten kallades operationen för Doppelgänger, ett namn som fick fäste.

Rapportförfattarna framförde bevis för att kontona och sajterna administrerades från Ryssland, men de kunde inte peka ut någon specifik grupp som låg bakom. De hittade emellertid kopplingar till den ryska propaganda­sajten RRN, Recent reliable news, som i sin tur är kopplad till en operation som kallas War on fakes. Även om Operation Doppelgänger var tekniskt skickligt genomförd kallades den i rapporten för ett misslyckande. De falska nyheterna bedömdes inte ha övertygat särskilt många och engagemanget i sociala medier bestod mest av köpta likes. Däremot fick avslöjandet om kampanjen ett medialt genomslag, samtidigt som Doppelgänger-aktörerna fortsatte att plantera propaganda på skenbart trovärdiga sajter.

James Pamment är chef för Institutet för psykologiskt försvar vid Lunds universitet och har länge forskat om digital propaganda och desinformation. Förra året skulle han börja skriva om Doppelgänger – det var i alla fall vad han trodde. FBI hade släppt en rapport som byggde på en stor läcka, vilket väckte James Pamments intresse.

Han lyckades få tillgång till de 3 100 läckta dokumenten, som enligt uppgifter i Washington Post härrörde från underrättelsearbete i något europeiskt land.

– I dag vet jag varifrån de kommer och jag har haft möjlighet att prata med de personerna. Jag vet till hundra procent att dokumenten är äkta.

Han och sambon Darejan Tsurtsumia, som är doktorand i media och kommunikation vid Karlstads universitet, började gräva i det digra materialet.

– Det var en guldgruva för mig som forskar om kommersialisering av desinformation, säger hon.

Men dokumenten handlade mindre om Doppelgänger än de hade förväntat sig.

– Vi fick liksom nollställa oss och försöka förstå: Vad säger de egentligen?, säger James Pamment.

Doppelgänger var vid det här laget välstuderad i såväl forskningsrapporter som i journalistiska texter. Men sammanhanget saknades, enligt James Pamment. Planteringen av falska nyheter på spegelsajter under några månader 2022 kan inte ses som en tillfällig kampanj, utan som en del av en ständigt pågående verksamhet, direkt underställd den ryska staten.

– Hur kan man skriva 50 rapporter om ett ämne och missförstå grunden? Då visar det att det finns något fel i vår gemensamma eller samlade lägesbild, säger James Pamment.

Hans och Darejan Tsurtsumias genomgång av läckan utmynnade i en självständig forsknings­rapport för Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF. I Beyond operation Doppelgänger: A capability assessment of the Social design agency tecknar de bilden av en propagandaindustri där privata företag säljer sina tjänster till en enda köpare: Kreml.

De två företag som dominerar marknaden heter Social design agency, SDA, och Structura national technologies, men de två är så intimt sammanflätade att de i praktiken fungerar som en organisation. Båda grundades i december 2017 med en veckas mellanrum och de har samma adress i centrala Moskva, i alla fall på pappret, för det är oklart om de faktiskt arbetar därifrån. Personal och ekonomi tycks också flöda fritt mellan dem, vilket även gäller för ledningen; SDA:s grundare, Ilya Gambashidze, ägde från början 50 procent av Structura, och den som nu är helägare av Structura, Nikolay Tupikin, är samtidigt vice vd för SDA. Tillsammans är de två företagen ledande i ett nätverk med en total årlig budget på omkring 600 miljoner euro, alltså omkring 6,7 miljarder svenska kronor. De påminner om reklambyråer eller PR–byråer och uppdraget är att gynna Rysslands intressen, framför allt i kriget mot Ukraina, men utifrån information i de läckta dokumenten verkar de två företagen ha lite olika inriktning: SDA står för projektledning och innehållsproduktion medan Structura ansvarar för mer avancerad teknisk kompetens. De kan i sin tur lägga ut verksamhet på underleverantörer, men med sin ledande ställning håller SDA i trådarna och sköter återkopplingen mot uppdragsgivaren.

Även om Social design agency grundades redan 2017 tog det fem år innan de fick den nyckelroll som de har i dag. Länge bedrevs Rysslands informationspåverkan genom underrättelsemyndigheter. Wagnergruppen, som främst är känd som en privat militär organisation med legosoldater, hade också en gren som var nischad på propaganda: Internet research agency. Under 2023 ökade spänningarna mellan president Vladimir Putin och Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin, och den 23 augusti samma år omkom både ledaren och den militäre chefen Dmitrij Utkin i en flygkrasch. 

– Det som har hänt sedan 2022 är att Ryssland har fått bygga upp en ny infrastruktur – dels för att Prigozjin försvann, dels för att sanktionerna mot ryska statsmedier i Europa har gjort att de behövde tänka om, säger James Pamment.

De läckta dokumenten visar att nätverket med SDA i spetsen skapades som en motkampanj med namnet Comprehensive counter campaign.

– Det är för att de utgår ifrån det vi i väst har gjort och försöker bemöta det. De försöker runda sanktionerna, och då har det visat sig att det är mycket enklare att använda privata företag som stöd. Det gäller bara att hitta lojala personer som Gambashidze.

SDA använder sig i stor utsträckning av betalda annonser på sociala medieplattformar för att få trafik till sitt material. Ofta görs en mängd olika små köp av olika fejkkonton, vilket gör det enklare att gå under radarn och inte bli granskade på förhand. Uppskattningen som James Pamment och Darejan Tsurtsumia refererar till i sin rapport är att Meta, som äger både Facebook och Instagram, har tjänat omkring 340 000 dollar på SDA:s annonsköp mellan augusti 2023 och oktober 2024. Det motsvarar cirka 3,2 miljoner svenska kronor och köpen har gjorts under en period när både EU och USA hade infört sanktioner mot SDA. Uppmärksamheten kring spegelsajterna har inte slagit undan benen för verksamheten – tvärtom.

– När det kom rapporter och nyheter i medierna om Doppelgänger använde SDA det som bevis för att de hade nått genomslag, och som ett tecken på att ”väst är rädda för oss”. Det finns mötesprotokoll som visar att SDA fick möjlighet att göra fler kampanjer efter det, eftersom det bedömdes som att det hade lyckats väldigt bra, säger James Pamment.

Med hjälp av fejkkonton och botnätverk ”boostar” SDA och de andra besläktade verksamheterna sina egna inlägg i kommentars­fälten. De är också skickliga på att rikta innehållet till en viss målgrupp och på att använda anti-detekteringsverktyg, som exempelvis Dolphin, för att förhindra att botanvändningen upptäcks av plattformarna och stoppas.

– Sidorna hittas inte heller av Googles sökrobotar, så du kan bara nå dem genom inlägg och kommentarer, säger Darejan Tsurtsumia.

Utöver spegelsajter av andra medier använder de också egna varumärken med namn som War on fakes och Recent reliable news (RRN), som tidigare hette Reliable Russian news men bytte namn för att tona ned den ryska kopplingen.

Allt är inte heller förpackat som nyheter. SDA och de besläktade leverantörerna gör opinionsundersökningar där frågorna i sig kan förvränga verkligheten och ha en propagandafunktion. Under­sökningarna kan även användas för att stödja vissa på­ståenden, eller för att mäta hur väl SDA har lyckats påverka opinionen. De använder sig också av befintliga eller påhittade influerare för att föra ut sina budskap. Men aktiviteterna begränsas inte till den digitala sfären. ”Organisationen har föreslagit och i vissa fall genomfört verkliga påverkansinsatser, inklusive protester, graffitikampanjer och riktade trakasserier av journalister”, skriver James Pamment och Darejan Tsurtsumia i sin forskningsrapport.

De ryska desinformationsföretagen må ha mätmetoder och projektplaner som påminner om hur reklam- och PR-byråer arbetar, men själva genomförandet har fler likheter med skrupelfria nät­bedragare och ljusskygga klickjägare. De arbetar listigt med att försöka väcka starka känslor hos mottagaren. I läckorna omtalas särskilda manualer, ”metodichka”, som beskriver vilka ämnen som bör tas upp och vilka känslor som ska födas hos mottagarna. Det uttalade målet är att underblåsa befintliga spänningar som de identifierar och att skapa konstgjorda konflikter. SDA använder sig av begreppet international conflictology för att ringa in sitt koncept. Genom falska filmer, memes och nyheter vill de väcka oro och rädsla hos målgrupperna, så att människor börjar ifrågasätta det politiska ledarskapet. I exemplet med de två falska nyheterna i Tyskland handlade det till exempel om att med skrämselpropaganda få folk att tvivla på om politikernas beslut att minska importen av rysk gas var så klokt.

Hur ska man då som privatperson värja sig mot SDA:s industriella produktion av falsk information?

– Jag tror att man ska förstå att det finns en ny metod för att för­söka påverka uppfattningen om Ukraina och om Bryssel. Allt är skapat för att man någon gång ska klicka, så man ska vara väldigt vaksam, säger James Pamment.

Precis som bedragare kan SDA använda etablerade varumärken och kända personer som ansikten för ett visst budskap, vilket kan väcka nyfikenhet hos en specifik målgrupp. Och den som klickar på en länk hamnar sedan i ett kaninhål av falskt innehåll som spelar på människors oro för krig, virus, klimatkatastrof och ekonomisk kollaps.

– De har hittat en reklammodell genom vilken de kan nå alla utifrån vars och ens preferenser, till exempel genom influerare eller nyhetssajter, som kan vara falska. Om en kändis säger något jätte-knasigt, eller om man ser en DN-artikel som sticker ut så är det klart att man vill klicka.

Hur påverkas vi i Sverige av Social design agencys innehållsproduktion?

– Det är lite intressant faktiskt, för det finns knappt någonting som handlar om Sverige. I dokumenten nämns en kampanjplan som handlade om Sveriges relation med Turkiet under Nato-dialogen, men det är oklart om de faktiskt genomförde någonting. I stort sett är de ointresserade av Sverige – det är liksom ingen måltavla för dem.

Den plan som kanske aldrig sjösattes gick ut på att publicera falska foton av kransar utanför svenska ambassaden i Istanbul. Texten i postningen på Twitter/X skulle lyda: ”I dag frambär människor begravningskransar utanför den svenska ambassaden. Ingen kan bränna den heliga Koranen ostraffat! Sverige och Nato dyrkar ondska!” På Facebook skulle texten lyda: ”Det ser ut som att Sverige inte kommer att bli medlem i Nato. Eller så kanske turkarna också kommer att lämna nu. Vilken idiot tillät denna korkade koranhandling?”

SDA håller koll på Sverige, precis som på andra västländer, och kan komma att skapa innehåll som handlar om Sverige. I läckta mediebevaknings­rapporter nämns till exempel protesterna mot Israel vid Eurovision song contest som potentiellt intressant. Och som medlem i EU påverkas Sverige indirekt, eftersom SDA arbetar för att underminera stödet till Ukraina genom att rikta sig till stora EU-länder, som Tyskland och Frankrike.

När det gäller hur själva samhället ska rusta sig mot den massiva ryska propagandamaskineriet efterlyser James Pamment bättre samordning och delning av underrättelser mellan länderna, liksom mer effektiva ekonomiska vapen. Väst behöver också arbeta med att utforma egna budskap och inte bara hamna i försvarsställning gentemot SDA:s narrativ, menar han.

– Nu när vi vet att det pågår ett informationskrig och när vi vet hur det faktiskt bedrivs borde vi kunna ligga steget före i den här katt och råtta-leken, säger James Pamment och nämner influerare, som riskerar att utnyttjas av SDA.

– SDA kartlägger, identifierar och analyserar influerare, och betalar dem som de tror hjälper till och svartmålar dem som de inte gillar. Därför behöver vi bli bättre på att skydda och utbilda dem i hur det här funkar, så att de vet hur det kommer att se ut om en rysk agent tar kontakt med dem.

Rapportens viktigaste slutsats är att Ryssland bedriver propagandaverksamhet i andra länder eftersom de ser det som en del av kriget i Ukraina. För att vinna kampen om narrativet räcker det inte för Europa att försvara sig på hemmaplan – vi måste flytta informationskriget till Ryssland, enligt James Pamment.

– Det skulle nog avlasta både Ukraina och väster­ländsk demokrati om man skulle ta fighten till den ryska informationsmiljön. Då måste de lägga resurser på att försvara sig.

Läs mer: Charlotte Wagnsson: ”Sverige är definitivt en målgrupp för rysk påverkan”