Vad är grundskoleelever sämst och bäst i?

Språk som läses av få elever och naturvetenskap är de ämnen som högst andelar av grundskolans avgångselever får underkänt i (”ej uppnått målen”). Mer överraskande är kanske att ett par elever i varje skolklass inte når upp till godkänt i historia, religionskunskap och samhällskunskap.

De högsta betygen utdelas också i några små språk och inte minst i praktiska ämnen. Några ämnen finns på båda listorna och utgör alltså områden där det är särskild stor spridning i betygen: det mycket lilla ämnet teckenspråk, idrott och hälsa, samt historia.

Tabellernas siffror anger procentandelar och inom parentes tusental elever som studerat ämnet. Elever som saknar betyg i samtliga ämnen ingår inte i statistiken. Listorna här intill visar basfakta. Frågan är om de bådar gott eller illa för Sveriges framtid som kunskapsnation.

Procentandel med betyget ”Mycket väl godkänt” Grundskoleelevernas tio i topp – (tusental elever)

1. Modersmål – 43,0 – (6)
2. Tredje utländska språket – 38,0 – (3)
3. Idrott och hälsa – 22,5 – (114)
4. Teckenspråk – 20,7 – (0,3)
5. Hemkunskap – 19,6 – (114)
6. SO-ämnen (blockbetyg) – 19,5 – (38)
7. Andra utländska språket – 19,4 – (70)
8. Historia – 17,4 – (76)
9. Bild – 16,7 – (114)
10. Slöjd – 16,4 – (114)

Procentandel som ej uppnådde målen Grundskoleelevernas bottenlista – (tusental elever)

1. Svenska som andraspråk – 21,4 – (5)
2. Teckenspråk – 14,9 – (0,3)
3. Kemi – 10,6 – (93)
4. Fysik – 10,0 – (93)
5. NO-ämnen (blockbetyg) – 8,8 – (21)
6. Biologi – 8,4 – (93)
7. Historia – 7,3 – (76)
8. Religionskunskap – 7,0 – (76)
9. Idrott och hälsa – 7,0 – (114)
10. Samhällskunskap – 6,9 – (76)