Linné på nytt sätt

Det visar sig att det finns både en hel del ny forskning att rapportera och möjligheter att belysa kända omständigheter på ett annorlunda sätt. Därför blev det ett ovanligt stort Tema denna gång.

Om man ytligt betraktar Linnés livsverk är det lätt att föreställa sig att han som ung klev in på ett obeforskat fält och sedan, under ett antal decennier, avtäckte den ena av naturens hemligheter efter den andra och till slut erkändes som hela världens blomsterkonung.

I själva verket rådde en intensiv internationell konkurrens mellan väl etablerade vetenskapsmän som oblygt slogs för sina egna sätt att klassificera växter och djur. Det kan vara svårt att tro i dag, men ett tag var Linné nära att ge upp.

I efterhand kan dessa andra forskare verka fåfänga och deras teorier fåfängliga, men så bör vi inte se det. För att människan ska vinna mer kunskap om naturen, och för den delen även om kultur och samhälle, krävs engagerade forskare som lägger fram kreativa idéer för prövning. Tids nog utkristalliseras vilka tankar som är möjliga att bygga vidare på. Även om 1700-talets vetenskapliga diskussion använde andra argument än i dag, finns avgörande likheter i själva processen. Mer om Linnés strider i artikeln på sidan 22.

I vår serie av forskarporträtt, kallad Möt, samtalar vi med personer i rampljuset. Det handlar om bemärkta forskare med stark drivkraft och en inre kompass som i vissa fall är kontroversiell. Vi ger utrymme åt intervjupersonernas agenda, men vi ställer också de kritiska frågorna. Detta nummers porträtt är inget undantag, tvärtom. Och redan i nästa nummer återkommer Möt med ett nytt porträtt av en hängiven forskare.