Oundviklig intressekonflikt
Kameraövervakning på gator och torg och i offentliga lokaler. Inkomstuppgifter utlagda på nätet. Debatten om personlig integritet var redan i full gång när Integritetsskyddskommittén för en månad sedan redovisade sin slutsats att senare års lagstiftning inte tar tillräcklig hänsyn till människors privatliv.
Senaste gången dessa frågor flammade upp på allvar var 1986 då forskningsprojektet Metropolit anklagades för att ha ”hemligt granskat” 15 000 stockholmare i tjugo år. Tonläget i nyhetsmedierna blev så uppskruvat att tio framstående forskare – universitetsrektorer och Nobelpristagare – på annonsplats i Dagens Nyheter publicerade ett ”upprop till stöd för empirisk forskning med datorn som hjälpmedel”. De lyfte fram att sådan forskning kan förbättra kunskapen om bland annat sjukdomars utbredning och följder, arbetsmiljörisker, olikbehandling av medborgare och vilka inslag i barns liv som får dem att utvecklas positivt.
Debatten ledde till att regeringen kallade forskare till ett krismöte och till att en forskningsetisk utredning tillsattes. Efter att olika lösningar prövats under 1990-talet trädde en lag om etikprövning av forskning som avser människor i kraft för några år sedan.
Intressekonflikten mellan enskilda individers integritet och nyttan av den kunskap som kan utvinnas är ofrånkomlig. Det gällde Metropolit, det gäller dagens övervakning och avlyssning. Metropolitforskarna hade skött sekretessen prickfritt men blev tvungna att avidentifiera sin databas. Huruvida just det var bra eller inte kan man ha olika åsikt om, men medieuppmärksamheten ledde till en mångårig debatt som varit omistlig. Detta nummers tema speglar de svåra frågorna om personlig integritet, personuppgifter och övervakning.
