Tekniken som känner igen dig

Att tjuvlyssna och smygtitta har vi alltid ägnat oss åt. Och tekniken hjälper oss hela tiden att få skarpare syn och bättre hörsel.

Enligt svensk lag är det förbjudet att avlyssna eller spela in samtal om ingen av parterna har gett sitt medgivande. Men på internet kan en privatperson genom några klick beställa utrustning för att lyssna på samtal en kvarts kilometer bort eller köpa små trådlösa webbkameror att sätta upp obemärkt. För en lite större slant går det att köpa en röntgenkamera liten som en tändsticksask. Den kan se igenom kläder med samma teknik som används vid en del flygplatskontroller (se Tålamod och teknik ska hindra terrorism, F&F 7/06). Värmekameror och mörkerkikare är också enkla att få tag på, även om tekniken fortfarande är dyr.

Spionprogram att köpa

Den som vill kan till och med beställa sina egna satellitbilder, för omkring 7 000 kronor styck. De bästa bilderna på den civila marknaden kan visa föremål som är så små som 60 centimeter i diameter, medan militära satellitkameror förmodligen är ännu kraftfullare. Nyligen hävdade en rysk diplomat att deras satelliter kan läsa registreringsskyltar på svenska bilar.

Mobiltelefoner kan numera även användas för att övervaka andra. Det finns speciella spionprogram att köpa, anpassade för mobiltelefoner. Ett thailändsk-brittiskt företag tillverkar ett av spionprogrammen och riktar sig enligt sin webbplats till dem som vill ”skydda sina barn eller avslöja en otrogen partner”.

Med programmet installerat i en mobiltelefon går det att få kopior på sms-trafik, samtalshistorik och kontaktbok skickad till sin egen mobil. I den dyrare varianten av programmet går det också att ringa till mobilen från ett utvalt nummer för att aktivera mikrofonen och lyssna på det som sägs i närheten – utan att den avlyssnade märker något. Snart går det också att avlyssna samtal.

– Vi arbetar på en ny version av programmet, som obemärkt ska kunna ringa upp en tredje part. Samtalet kan då spelas in eller lyssnas av direkt, säger Atir Raihan, vd för det thailändsk-brittiska företaget.

Så som deras program är utformat nu måste det installeras direkt i den telefon som ska bevakas. När det väl är inlagt är det mycket svårt att upptäcka, och det går inte att avinstallera på vanligt vis. Det finns också tekniska möjligheter att lägga in spionprogram automatiskt och på avstånd, till exempel tillsammans med uppdateringar för mobiltelefonens operativsystem.

– Man måste ha djupgående kunskap om mobilmodellen, men det går absolut att genomföra. Sådana program finns faktiskt redan för några äldre mobiler, säger Atir Raihan.

En annan möjlighet att använda mobilen för övervakning finns i till exempel Telias tjänst Friendfinder. Tjänsten utnyttjar signaler från mobiltelefoner för att berätta när dina vänner är i närheten, och var de finns. Precisionen beror på hur många mobilmaster som finns i området, och varierar mellan flera kilometer på landsbygden ner till 100 meter inne i städer. I Telias tjänst går det bara att följa användare som accepterat att bli spårade, men tekniken kan användas på vilken mobil som helst.

Smarta kameror lyssnar

För polis och andra myndigheter som systematiskt övervakar människor innebär ny teknik också bättre möjligheter att samla information. Men samtidigt blir det svårare att överblicka informationen och hitta det som är viktigt. I gamla Östtyskland lär Stasis underrättelseverksamhet haft närmare hundra tusen anställda. Att övervaka den allt tätare digitala trafiken och de allt fler övervakningskamerorna skulle kräva enorma insatser – om arbetet sköttes manuellt. Därför finns det teknik för att hjälpa till att övervaka själva övervakningen.

Ett exempel är de smarta övervakningskameror som sedan förra året finns i flera städer i Nederländerna och som nyligen också monterades upp i London. Kamerorna finns till exempel vid tågstationer och på fängelser. De är kopplade till en mikrofon som reagerar på aggressiva röster. När kameran hör en aggressiv röst riktas den automatiskt mot ljudkällan, och en signal skickas till vakt eller polis. På så vis kan en enda person ha uppsikt över hundra kameror samtidigt.

– Mikrofonen hör i princip lika bra som det mänskliga örat. Även i stökiga miljöer betyder det att den upptäcker aggressiva röster kanske 20 meter bort, säger Derek van der Vorst, vd för Sound Intelligence som utvecklat kamerasystemet.

Tekniken i kamerorna bygger på att tonläget höjs och tempot i talet ökar när någon är arg.

– Alla människor reagerar reflexmässigt på aggressiva röster. Genom att härma den mänskliga ljuduppfattningen kan vi också få mikrofoner att reagera. I början hade vi problem med skällande hundar, men nu är det så gott som fritt från falsklarm, säger Derek van der Vorst.

Ett annat exempel på smart övervakning är de kameror som hängts upp i vissa stadsdelar i Chicago. Kamerorna lyssnar efter skottlossning och uppfattar pistolskott på upp till tre kvarters avstånd. Vid skottlossning riktar sig alla kameror i närheten mot ljudkällan och ett larm går till polisen.

Känner igen ansikten

Ytterligare ett exempel på automatiserad övervakning är videokameror som känner igen människors ansikten och kan varna för kända terrorister eller brottslingar. Sådana kameror används sedan några år av tyska federala polisen, och en av Tysklands största casinokedjor har försett alla sina casinon med kameror som varnar om oönskade gäster dyker upp.

– När ett misstänkt ansikte identifieras skickas en varning, och på en skärm visas ansiktet från kameran tillsammans med ansiktet på den oönskade personen, säger Thomas Zielke, områdeschef vid företaget CrossMatch som har utvecklat kamerorna.

Metoden som CrossMatch använder kräver att kameran ser ansikten framifrån. Själva analysen sker genom att datorn tittar på områden kring ögon och näsa, som är rika på personliga drag. Det går att ställa in hur lika två ansikten ska vara för att kameran ska varna, och i det typiska läget känner kameran igen ett misstänkt ansikte åtminstone nio gånger av tio.

– Saker som glasögon och skägg är normalt inga problem. Frisyr spelar inte heller någon roll, så länge inte ögonen är skymda, säger Thomas Zielke.

Jörgen Ahlberg är chef för Institutionen för sensorinformatik vid Totalförsvarets forskningsinstitut och även verksam vid Linköpings universitet. Han menar att automatisk ansiktsigenkänning än så länge är alltför opålitligt för att användas i stora folkskaror. Tekniken fungerar bättre för att kontrollera att en viss person är den man är ute efter.

– Om det är en på tusen som blir fel när man granskar en speciell person är det okej, men inte när man ska söka igenom tio tusen personer. Vid Boston Logan Airport i USA användes ett tag kameror som skulle varna om de kände igen ansikten på kända terrorister, men det blev för många falsklarm, säger Jörgen Ahlberg.

Ett alternativ till att låta kameror analysera hur människor ser ut är i stället att undersöka hur de rör sig.

– Forskningen just nu handlar mycket om att lära övervakningsprogram vad som är normalt. Vid en tunnelbanestation är det normalt att människor springer när tunnelbanan har kommit, men om de springer innan den har kommit är det en varningssignal, säger Jörgen Ahlberg.

Analyserar och tolkar text

Det är inte bara människors rörelser och utseende som kan granskas för att hitta avvikelser. Det finns avancerade datorprogram som analyserar och tolkar text och talat språk. Genom att leta efter speciella nyckelord, fraser och onaturliga ordkombinationer kan program flagga för misstänkta meddelanden. FRA, Försvarets radioanstalt, använder liknande metoder för att analysera telefon- och datatrafik för att hitta hot mot Sverige.

Ett av de förmodligen största avlyssningsprojekten, kallat Echelon, drivs av USA:s säkerhetstjänst. Enligt rapporter från Europaparlamentet bevakar Echelon betydande delar av den internationella telefon- och internettrafiken. Den senaste rapporten andas oro över att Echelon inte bara letar efter säkerhetshot, utan också tjuvlyssnar på industrihemligheter.

För ungefär tio år sedan vaknade intresset för en ny sorts informationssökning, som kan ge detaljerad information om människor och deras vanor. Tekniken kallas data mining, vilket kan översättas med informationsgrävande.

– Tanken var att både företag och myndigheter skulle kunna hitta värdefull kunskap i stora mängder information som de samlat på sig, säger Stefan Arnborg, professor i datalogi vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Tekniken används i dag av många större företag för att få mer information om kundernas köpvanor. Ett exempel är webbplatsen amazon.com, som säljer musik och böcker. Utifrån tidigare besökares beteende vet företaget vilka varor som köps av samma personer. När besökare tittar på skivor presenteras varje vara tillsammans med liknande produkter. På så sätt hoppas företaget kunna sälja mer. Baserat på köpvanor får kunder också specialanpassade välkomstsidor, nyhetsbrev, och ibland till och med riktade priser.

Söker utan att tröttna

Det smarta med att låta datorer leta efter samband i stora mängder information är dels att de kan söka snabbt och utan att tröttna, dels att de kan hitta oväntade samband som en människa aldrig skulle leta efter. Kanske tycker Mozartälskare också om hårdrock? Kanske tycker de som kör Opel om att resa till Island?

En viktig del i data mining är att kunna koppla samman uppgifter i olika databaser.

– Personnummer finns i de flesta register som har tillstånd för personuppgifter. Då blir det trivialt att hitta vilka uppgifter som hör samman, säger Stefan Arnborg.

Med tillgång till folkbokföring, register från apotek, banker och andra företag går det att para ihop hundratals uppgifter om en enskild människa. Summan blir uppgifter om en persons inkomst, vilka hon bor tillsammans med, vilka telefonnummer hon använder, när och vart hon ringer, vilka flygresor hon har gjort senaste åren, vilka läkemedel hon fått utskrivna, och så vidare.

Även i de fall där databaser inte innehåller personnummer kan det gå att koppla information till en speciell person. Ett kraftfullt exempel är hur kvitton kan matchas mot bankuppgifter. I kontoutdrag finns kortbetalningar beskrivna med mottagare, summa och tidpunkt. Om ingen annan handlade i samma butik, vid samma tidpunkt och för lika mycket pengar, finns det bara ett enda kvitto som stämmer med bankutdraget. Konsten med data mining är att hitta just det kvittot.

För en människa skulle det vara ett evighetsarbete att gå igenom tusentals eller miljontals kvitton, men för en dator är det en rutinuppgift. Med tillgång till både bankuppgifter och butikers kvittodatabaser går det alltså att se inte bara hur mycket pengar en person lägger på mat eller alkohol – utan också att se vilket favoritvin hon har och vilka flingor hon äter till frukost.

Olagligt att samköra

Nästa steg i data mining är att inte bara samla information om enstaka personer, utan om alla. Datorprogram kan jämföra tusentals eller miljontals människor, och larma när de hittar fall som är avvikande eller uppfyller vissa kriterier. Finns det någon som regelbundet spenderar mer pengar än hon tjänar? Köper någon utrustning för att tillverka bomber? Vilka mobiltelefoner har befunnit sig vid minst två möten för nazister de senaste tre åren?

I Sverige får dataregister med personuppgifter bara användas för de ändamål som angavs när uppgifterna samlades in. Det är alltså i regel olagligt att samköra olika register. Förutom juridiska hinder finns det också tekniska problem. Ibland är databaser så röriga att det krävs mycket jobb för att en dator ska kunna söka effektivt i dem. Det finns också risker för feltolkningar eller felaktiga uppgifter – vad ett register menar med inkomst behöver inte vara samma sak som i ett annat. Sedan finns förstås möjligheter att försöka lura de datorer som söker efter mönster.

– Om ett gäng på tio personer förbereder ett attentat är det klart att de försöker dela upp spåren mellan sig, säger Stefan Arnborg.