Folkhemmet jubilerar
Det var i januari 1928 som socialdemokraternas ledare Per Albin Hansson använde detta begrepp i riksdagen för att beskriva det samhälle som partiet eftersträvade. Ordet folkhem hade använts tidigare av såväl bonde- och högerpolitiker som kyrkoledare, men denna gång markerade det början på en många årtionden lång period av social omdaning.
Oavsett om en bedömare i dag står till höger eller vänster, går det inte att förhålla sig entydigt positivt eller negativt till folkhemsbygget. Här fanns angelägna reformer som genomfördes under motstånd men som numera är okontroversiella. Men här fanns också en nedlåtande människosyn, skild från nutida ideal om individens frihet. Den svenska modellen betraktades med både undran och beundran i utlandet.
I vårt Tema Folkhemmet tar vi fasta på detta. Den första artikeln lyfter fram det välvilligt paternalistiska draget, de två följande har ett internationellt perspektiv. Förhoppningsvis kan detta annorlunda grepp bidra till ökad förståelse av en tid vars reformer än i dag är av vital betydelse för den politiska och sociala mentaliteten i Sverige. Vare sig man gillar det eller inte, utgör folkhemmet en klangbotten på bägge sidor om blockgränsen för både det politiskt önskvärda och det politiskt möjliga.
Sedan urminnes tider har universiteten haft en rektor som chef med en prorektor som ställföreträdare. På senare år har en rad universitet och högskolor börjat utse vicerektorer för särskilda funktioner. Vissa lärosäten har en handfull vicerektorer. Detta är dock en klart olämplig titel eftersom omgivningen blandar ihop den med prorektor. Och inte blir det bättre av att universitetsrektor på engelska heter vice-chancellor. Vilket universitet eller högskola blir först med att byta till en adekvat beteckning?
