Virtuell krigföring
Estland utsattes under försommaren för attacker på webbplatser hos regeringen, myndigheter, medier och banker. Webbplatser som normalt får 1 000 anrop per dygn fick 2 000 per sekund, och kraschade.
Enligt Estland kom många av de första attackerna från Ryssland, och vissa av dem från statliga institutioner. Ryska instruktioner för hur man attackerar estniska servrar hade dessutom cirkulerat på nätet.
Den ryska regeringen hävdar att den inte haft något med attackerna att göra. Fallet har väckt diskussion om vad på internet som kan räknas som krigshandlingar.
– All mellanstatlig våldsanvändning är förbjuden enligt FN. Men det är inte bara det traditionella våldet som räknas. Man måste se till effekterna av angreppet, säger Cecilia Hellman, folkrättsjurist vid Försvarshögskolan.
Knäckfrågan är dock om det är en stat som ligger bakom eller inte.
– Kommer attackerna från enstaka individer blir det en polisiär fråga. Och det är nästan omöjligt att vara säker på källan, säger Cecilia Hellman.
Estland har nu fått hjälp av NATO att utreda angreppen.
