Etanol – slöseri med resurser och energi

Försäljningen av miljöbilar ökar kraftigt. Mellan 2005 och 2006 mer än fördubblades antalet miljöklassade personbilar i Sverige. Utvecklingen drivs på av miljöbilspremier som gratis parkering i stora städer, lägre fordonsskatt, lägre förmånsvärde och undantag från trängselskatt i Stockholm. Den allra största delen av miljöbilarna är etanolbilar som är anpassade för att köra med 85 procent etanol i tanken. Men mycket tyder på att etanoltillverkningen är ett slöseri med energi och att etanolen stjäl resurser från andra, effektivare sätt minska utsläppen av växthusgaser.

### Etanolbilar redan på 1970-talet

Sveriges och andra länders satsningar på etanol är i många avseenden naturlig. Liksom andra biobränslen bidrar etanol inte till att öka mängden koldioxid i atmosfären på lång sikt. Den koldioxid som släpps ut kommer från växter, och inte från fossilt bunden kol. Etanol har också fördelar jämfört med andra biobränslen. Det är mycket mindre giftigt än metanol, och till skillnad från biogas går det att transportera och tanka med den utrustning som finns i dag. Etanoltillverkningen är också förhållandevis välutvecklad, och etanol fungerar med dagens bilar.

– För bilmotorer är det inga problem. Brasilien hade en stor bilflotta som körde på ren etanol redan på 1970-talet, och landet är i dag världens största producent av etanol. I Sverige har vi i dag 5 procent etanol i standardbensinen, och EU kommer förmodligen att tillåta upp till 15 procent, säger Hans Egnéus, miljöforskare vid Göteborgs universitet.

Jämfört med bensin och diesel är etanol dessutom renare i fråga om partikelutsläpp.

Vid första anblick ter sig alltså etanol som både miljövänlig och praktisk. Men att driva Sveriges bilar på etanol kräver stor etanolproduktion. Den etanol som tillverkas i Sverige i dag kommer från vete, som kräver mycket energi för att odlas. De maskiner som används i jordbruket drivs oftast med fossil diesel, vilket minskar den positiva miljöeffekten.

– Om inte hela processen är baserad på koldioxidneutrala källor blir det fortfarande ett nettoutsläpp av koldioxid. I Brasilien däremot är etanoltillverkningen så gott som koldioxidneutral. Där används biprodukter från sockerrören som huvudsaklig energikälla vid framställningen, säger Hans Egnéus.

I Brasilien kan 10 liter etanol framställas med energi motsvarande knappt 3 liter – i Sverige krävs nästan det dubbla. Skillnaden beror i huvudsak på att sockerrör i Brasilien inte behöver lika bra odlingsmark och lika mycket gödsling som det svenska etanolvetet.

Den näst största producenten av etanol är USA, som huvudsakligen använder majs i framställningen. Där går det åt motsvarande drygt 9 liter för att odla och förädla 10 liter etanol. Det gör att den miljömässiga vinsten så gott som försvinner.

– Det finns till och med de som hävdar att etanolproduktionen i USA förbrukar mer energi än den producerar, säger Hans Egnéus.

### Ytor begränsar

Det stora problemet med etanol är dock inte energin som går åt vid produktionen, utan odlingsytorna. För att driva en svensk bil under ett år behövs i dag årsskörden från tre och en halv hektar åkrar. Om hela den svenska bilflottan drevs med etanol skulle det kräva veteåkrar som täcker nästan hela Götaland och Svealand. Det är inte praktiskt genomförbart, men inte ens i teorin är det möjligt eftersom långt ifrån all mark lämpar sig för spannmålsodling.

– All biomassaproduktion blir till slut en fråga om tillgång på mark, säger Hans Egnéus.

Att flytta produktionen till soligare länder, där den kan ske effektivare, är inte heller någon lösning. Även där skulle det gå åt enorma arealer – för att driva Europas bilar behövs omkring tio gånger den odlingsyta som används i Brasilien i dag. Om Brasilien åtog sig detta skulle man behöva hugga ner regnskog, och i andra länder kan det röra sig om odlingar som annars kunde ge mat. Ytan för att förse en enda bil med etanol kan ge mat åt sju personer.

– Med en ökande befolkning kommer det att bli enormt svårt att producera etanol i tropikerna. Åtminstone om etanolproduktionen inte blir så lönande att den kan användas för att komma ur fattigdom, samtidigt som det går att köpa livsmedel från något annat område, säger Hans Egnéus.

I och med att odlingsytor är en begränsande resurs blir det extra viktigt att använda dem på bästa sätt. Och här ligger det största problemet med etanol. Om man vill minska växthusgaserna och oljeberoendet i Sverige finns det nämligen betydligt bättre sätt än att producera etanol.

– Då är det klokare att använda biomassaenergin till el och värme, säger Leif Gustavsson, professor i ekoteknik vid Mittuniversitetet i Östersund.

Han publicerade nyligen en artikel tillsammans med sina kolleger där de analyserar hur bioenergi bäst används för att nå Sveriges mål vad gäller minskade koldioxidutsläpp och lägre oljeberoende.

– Ska man mäta energieffektiviteten i att producera drivmedel från odlingsmark måste man ta hänsyn dels till hur mycket en gröda växer, dels hur mycket energi som går åt vid odling, skörd och transport. Man måste också ta räkna in de omvandlingsförluster som sker i energikedjan för att tillverka drivmedlet. Om ett bränsle samproduceras med andra produkter blir det ännu mer komplicerat, säger han.

### El och värme mer effektivt

Leif Gustavssons studie gav dock klara besked om svensktillverkad etanol, även när forskarna antog att etanolen tillverkas med ny teknik som fortfarande är under utveckling. Av de alternativ som forskarna undersökte gav etanol den lägsta reduktionen av koldioxidutsläpp, samtidigt som oljeberoendet bara minskade måttligt. Etanolalternativet kostade dessutom väsentligt mer än de andra.

Det mest fördelaktiga alternativet i studien är att använda bioenergi främst för uppvärmning och samproduktion av el och värme, samt att ersätta bensin och diesel med metanol och dimetyleter (DME) producerade med hjälp av svartlutsförgasning inom massaindustrin.

Att biomassa kommer till bättre nytta när den eldas för att framställa el och värme kommer inte som någon överraskning. När bioenergi används i kraftverk minskar det Sveriges elimport – som till stor del kommer från europeiska kraftverk drivna med kol. Dessutom utnyttjas energin i biomassan bättre i el- och värmesektorn än i etanolproduktion.

– När man gör biomassa till flytande bränsle är ett problem att det finns delar av råvaran som inte går att göra om till drivmedel. Dessutom sker förluster i själva omvandlingsprocessen, säger Julia Hansson, doktorand i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.

Kraftverk kan dessutom ta vara på spillvärme, medan värmen i bilmotorer förblir outnyttjad. Att odla snabbväxande trädslag, som olika arter av vide, kräver också betydligt mindre underhåll än åkrar med vete.

– I framtiden hoppas man kunna göra bilbränsle av cellulosa och därmed få bättre energibalans och större råvarubas, men det är fortfarande så att man förlorar en del energi i omvandlingen, säger Julia Hansson.

### Miljö inte enda motivet

Så hur kommer det sig då att Sverige, EU och USA satsar så mycket på etanol som bilbränsle, när forskarvärlden säger att det inte är motiverat av miljöskäl? Svaret är att det inte är miljön, utan försörjnings- och säkerhetspolitik som ligger bakom. Om tillgången på bensin minskar måste vi fortfarande kunna hålla i gång transporter.

Att det inte är miljöaspekter som är skälet understryks också av de extra tullar som har lagts på importerad etanol. Tullarna har gjort att Sverige importerar etanol från EU-länder i stället för från Brasilien, trots att tillverkning och transport från Brasilien är bättre för miljön.

– Det ligger också mycket jordbrukspolitik i etanolfrågan. Det är ett sätt att fortsätta hålla landskapet öppet, säger Magnus Blinge, chef för Transportenheten på Vinnova, Verket för innovationssystem.

De flesta forskare är eniga om att vägen ut ur oljeberoende och klimatpåverkan till stor del handlar om ändrade vanor, snarare än om miljövänliga bilbränslen.

– Det är bra att byta drivmedel, men det är inte det första vi måste tänka på. Det får inte flytta fokus från att vi måste få bättre energieffektivitet i transportsektorn. Det betyder både mindre motorer och mer genomtänkta transportsätt, säger Magnus Blinge.

Den som är intresserad av att minska sin klimatpåverkan ska alltså snarare satsa på en bränslesnål bil än en mer bensintörstig som kan köras på E85. Det bästa vore en kombination av de två eller förstås ännu hellre att åka kollektivt.

– Etanol får inte bli ett alibi för att fortsätta köra med stora bilar. Vi måste bli mycket mer energieffektiva, och det gäller även i framtiden med nästa generations biobränsle, säger Magnus Blinge.

På längre sikt tror han att en miljövänligare elproduktion är viktig för miljövänliga transporter.

– Hybridbilarna är ett bra steg. De sänker energianvändningen totalt och fasar in mer el i transportsystemet. Det är trots allt lättare och billigare att göra skogen till el än till flytande drivmedel.